Pilskorv är en vanlig sjukdom på framför allt fontänpil, Salix x pendulina ’Elegantissima’. Det är en svampsjukdom som trivs bra i sval och fuktig väderlek och övervintrar i angripna skott. Det leder till skottvissning och småningom dör större grenar. Sjukdomen är mindre förekommande på pilar som hamlas och beskärs regelbundet, för där tar man ju bort den nya tillväxten årligen.
Vad ska man göra åt detta då? Egentligen är det bäst att hålla sig till motståndskraftiga sorter, t ex silverpil (Salix alba var. sericea) och korallpil (Salix alba var. chermesina) och inte plantera fontänpil i fuktiga lägen där man konstaterat att pilskorv förekommer. Genom att beskära pilarna hårt efter ett skorvår minskar man också svampens utbredning.
Stararnas häckning verkar ha lyckats prima trots det svala vår- och försommarvädret. Har haft åtminstone ett bo under någon takpanna och som de har snackat både bitti och sent. Staren är en livlig och högljudd fågel som rör sig i stora flockar. En riktig härmapa som plockar en strof här och en vissling där från andra fåglar den träffat. De traskar omkring i gräsmattan och plockar åt sig insekter, larver och maskar och tydligen har jag gott om sådant, för de rensar den varje dag. Ungfåglarna är ljust gråbruna och snart redo för sin flytt västerut till Storbritannien och nordsjölandskapen. De äldre fåglarna brukar stanna sommaren ut och ibland även över vintern i Skåne. Här sitter ”mother’s little helper” alert och stridsberedd och iakttar starflocken.
Nu börjar blomsterodlarnas växthus tömmas på plantor och om du inte ännu hunnit plantera vackra krukor och korgar med sommarblommor är det bäst att passa på innan blommorna tar slut. Kanske har du ett eget favoritfärgtema som du återanvänder år efter år. Eller så har du några favoritväxter som absolut måste ingå och blandar upp dem med spänande nyheter år från år.
Sommarblommor kallas även utplanteringsväxter eller annueller. Det gemensamma med dem är att de oftast bara lever en säsong i vårt klimat. När frosten kommer dör de och slängs på komposten. Vissa växter kan övervintras svalt och frostfritt och tas ut igen nästa sommar. Det kan vara pelargonier, fuchsia, margerit mfl.
Sommarblommorna växer fort och behöver både god tillgång på vatten och näring. Den bästa starten ger du genom att plantera dina urnor med sk U-jord eller containerjord. Det är en näringsrik och fukthållande jord som innehåller ett startpaket av det som växterna behöver. Den är lite grövre i strukturen och innehåller grundgödsel, ofta barkmull, grövre torvbitar och ibland lergranulat. Dessa knyter till sig näring och vatten på ett bra sätt. Men efter en månad måste du börja gödsla för att behålla växternas blomvillighet och förnyelse. Flytande näring är bra, för den verkar snabbt och är lätt att dosera. Sommarblomsnäring innehåller en relativt stor andel fosfor som stimulerar knoppsättningen. För mycket kväve kan lätt leda till ökad bladmassa på bekostnad av blomningen. Vattna krukorna ofta när det är varmt och soligt väder. Jorden torkar ut snabbare än man tror.
Höga växter kanske måste stödjas med pinnar allt eftersom de växer för att inte stjälpa. Plocka också bort vissnade blommor och gula blad så producerar växten nya hela tiden. Fröbildningen tar kraft från blomningen. Om du nu inte är ute efter att ta egna frön för nästa års sådd, det vill säga. Håll också koll efter objudna gäster som larver och löss. Vissa blommor kan behöva sprutas med såpalösning om de blir angripna. Daggsalvia är en sådan växt som lätt drar till sig bladlöss.
Rosenhagtorn, Crataegus x media ’Paul’s Scarlet’, är ett litet träd som blommar i början av juni i södra Sverige. Det blir max 5-7 meter högt, men många gånger ser man gamla träd som bara ligger på ca 3-4 meter. Den är mycket rikblommig med fyllda, rosenröda små blommor i täta klasar. Rosenhagtorn trivs i kalkrik och näringsrik jord och kan stå både soligt och i halvskugga, men blomningen blir finast i soliga lägen.
Rosenhagtornet är ett lättplacerat träd för mindre trädgårdar, men kan också gärna användas i stadsmiljö. Tyvärr sprids svampsjukdomen hagtornsrost lätt i städernas bostadsområden. Du känner igen den genom kraftigt orangeröda uppsvällningar på blad och frukter. Ovanför ett angrepp kan grenen dö. Hagtornsrosen värdväxlar mellan en och hagtorn och drabbar vissa år hårt. Inte mycket mer att göra än att övertyga grannar med enar i trädgården att byta ut dem och att kratta ihop hagtornens fallna löv och bränna upp dem.
Går runt och kollar mina körsbärsträd för att räkna kartar och hoppas stenhårt på att de inte ska hinna trilla av innan de blir mogna. Även i år inföll körsbärsblomningen när det var kallt och ruskigt och dessutom blåste det väldigt under den senare perioden. Så jag trodde knappt att det skulle bli några kart alls. Bin och humlor kan ju inte ha varit så där alldeles överaktiva. Men det finns i alla fall lite början till frukt.
Sötkörsbär eller bigarråer är ganska lättodlade och sköter sig oftast bäst själv utan beskärning och annat jox. Den bästa platsen att plantera körsbär på är väldränerad jord i sol. Tung lera med mycket markfukt är inget bra utgångsläge. Då är sjukdomsrisken stor.
Gamla körsbärssorter var lite kräsna i val av sällskap för pollinering. Numera finns det ett par-tre sorter som är självfertila. Det betyder att de inte behöver en annan körsbärssorts pollen för att blomman ska bli befruktad. Ska du bara plantera ett träd är det säkrast att välja en självfertil sort. Stella och Sunburst är två bra självpollinerande körsbär. Funbo plantskola har annars ett pollineringsschema på sin hemsida som du kan kika på för att reda ut vilka sorter du ska satsa på för att de ska passa varandra.
Jag älskar körsbär och skulle gärna plantera fler än de tre sorter jag har idag. Merton Glory, som har en gulröd söt frukt i slutet av juli. Heidi är en svensk sort med gul-rödflammiga bär som är jättegoda. Mognar också i slutet av juli. Sedan har jag en mörkrödbrun sort, Heidelfinger, som mognar något senare. Den har inte haft jättemycket bär ännu, men växer bra och verkar bli stor.
Skulle jag satsa på fler träd kanske Lapins kunde vara värd att prova. Den är också självfertil och får stora mörkröda bär tidigt i början av juli. Van är en sent mognande sort som har söta, men ändå lätt syrliga frukter. Många av de andra kan bli lite väl söta och klistriga i smaken ibland.
Håller tummarna nu för att inte trastar, skator och andra marodörer hinner före mig i år. Ibland kan unga träd få rätt mycket bladlöss och det har även jag haft. Små, svartglänsande rackare. Bladen kryllar ihop sig och tillväxten blir svag. Det är inte så lätt att såpaspruta dem när lössen sitter inuti bladrullen, utan man får veckla ut bladen för hand. Tråkigt göra och alla blad når man inte upp till. Kraftigt angripna blad är lättast att plocka bort för hand. Låt oss hoppas att det inte blir så mycket sånt i år!
Locka fjärilar till din trädgård eller balkong och njut av naturens vackraste små smycken! Ger du dem goda förutsättningar för att trivas och föröka sig gör du samtidigt en god gärning för vår gemensamma natur. Vi är nog många som kan konstatera att antalet dagfjärilar minskat kraftigt de senaste åren. Visst fanns det mer fjärilar när vi var barn? Jag brukade samla och föda upp fjärilslarver av olika slag tills de kläcktes som fullvuxna fjärilar. Det var förstås nässelfjäril, men också t ex påfågelögon och olika dagspinnare. Men idag har de naturliga foderväxterna för fjärilslarver minskat till följd av rationaliseringar och kemikalieanvändning inom jord- och skogsbruket.
Med både värdväxter till fjärilens larver och nektarrika blommor till de vuxna fjärilarna kan din trädgård bli en uppskattad miljö för fjärilar.
Vad bör du tänka på i planeringen för en fjärilsträdgård? En fjärilsträdgård kan se ut på många olika sätt beroende på förutsättningarna på platsen. Det som många fjärilar letar efter är värdväxter att lägga sina ägg på, vindskydd, fuktighet och så nektarväxter förstås. Söderläge är oftast en förutsättning för att få nektarväxterna att trivas. Värdväxterna är många gånger vad vi kallar ogräs. Så var inte för nitisk i rensningsarbetet, utan spara lite värdväxter i utkanterna av trädgården! Det kan vara nässlor, olika ärtväxter, korsblommiga kålväxter, ängsbräsma, brakved, getapel. På dem finns det ofta fjärilslarver.
Har du bara en liten trädgård så välj några få nektarväxter med stark dragningskraft, till exempel syrenbuddleja för dagfjärilar och kaprifol för nattfjärilar. Ju större trädgården är desto fler arter får du plats med som tillsammans blommar under hela säsongen mellan vår och höst. Placera gärna växterna i grupper, hellre än en här och en där. Det gör det lättare för fjärilarna att hitta dem.
Vilka växter lockar fjärilar? En typisk dagfjärilsblomma skyltar med sin krona. Det betyder att den har en stark färg. Ofta gul eller röd. Den är rik på nektar som sitter i rör och sporrar, anpassade för fjärilens långa sugsnabel. Tidigblommande pollen- och nektarväxter är gullviva, aubretia, praktstenört, luktviol, sälg och fågelbär. Några perenna växter som blommar senare och är fina fjärilsfoderväxter: mynta, lavendel, timjan, isop, heliotrop, nepeta, såpnejlika, klint, salvia, röd solhatt, kärleksört, kanadensiskt gullris, fackelblomster, vattenmynta och gökblomster. Nattfjärilar är glada för att hitta starkt lysande nattljus. Bland ogräsen så är tistlar en ypperlig nektarkälla.
Kraftigt förädlade växter som rosor och tulpaner är sällan populära fjärilsväxter eftersom de ofta saknar både doft och nektar. De har dessutom ofta blommor med flerdubbla uppsättningar av kronblad som fjärilarna har svårt att landa på.
Dessutom kan du tänka på att ett fågelbad eller en grund damm är uppskattat varma dagar. Där vilar många fjärilar mellan blomflygningarna. Till slut får jag bara tillägga: undvik all kemisk bekämpning i trädgården. För fjärilar har ett mycket väl utvecklat luktsinne och undviker gärna växtmiljöer som är besprutade.
Om vi hade haft en omröstning kring vilket som är vårt mest hatade ogräs så är jag säker på att kirskålen hade kommit upp bland de tre i toppen. Så mycket frågor får jag varje vecka om bekämpning av kirskål att jag drar denna snabba slutsats. Många ser helt mordiska ut i blicken när de pratar om kirskål. Egentligen är det lite konstigt, för den är ju grön och ganska dekorativ. Men den brer lätt ut sig och täcker in lägre växter. Kirskålen heter Aegopodium podagria på latin och det första namnet betyder liten getfot, vilket anspelar på bladets form. Podagria antyder att den använts för att bota gikt.
Kirskålen är ett tecken på näringsrik jord och den trivs såväl i sol som skugga. Den sprider sig både med frön och utlöpare. Att försöka rensa bort den är sällan helt framgångsrikt eftersom varje liten rotbit av det täta rotsystemet som blir kvar i jorden kan ge upphov till en ny planta. Man måste vara väldigt noggrann och ha lucker jord om man ska lyckas få bort kirskålen bara genom rensning. Genom att du plockar bort blommorna innan de hunnit sätta frö begränsar du spridningen den vägen. Klipp eller slit bort bladen så fort de visar sig så utarmar du långsamt växten. Den kan då inte tillverka näring genom fotosyntes och tynar sakta bort. Men det kan ta flera år innan du lyckas bli kvitt den. En annan något snabbare metod som bygger på samma funktion är att marktäck med en svart duk eller svart plast. Men inte heller det går på en säsong, utan du måste vara uthållig.
Jag har tidigare skrivit om att många ogräsväxter passar alldeles utmärkt i matlagningen. Se t ex nässelsoppa här. Nu tänkte jag att du skulle få ett recept på Greenspires bästa kirskålspaj.
Pajdeg: 150 g kallt smör, 3 dl mjöl (gärna vetemjöl, dinkel eller annat fullkornsmjöl blandat), 2 msk kallt vatten, 1 krm salt. Hacka snabbt ihop mjöl, salt och smör till en grynig massa. Tillsätt vatten och knåda ihop till en stor boll. Klä en pajform med löstagbar kant med degen. Ställ i kylskåpet att vila i ca 1 timme. Förgrädda sedan i ca 15 min i 200 grader.
Fyllning: 3 l kirskål (även lite ängssyra, mangold, spenat eller vad som råkar finnas), 1 lök, 3 klyftor vitlök, 2 msk olivolja, färska kryddor (oregano, persilja, gräslök, basilika, libsticka, ramslök, timjan eller vad du råkar ha), oliver, 100 g fetaost. Plocka unga kirskålsblad och förväll dem snabbt i kokande vatten. Låt dra ur i ett durkslag. Hacka lök, vitlök och stek dem mjuka i oljan. Lägg kirskålen i pajskalet, krydda med svartpeppar, paprikapulver, och salt ifall du väljer att slopa fetaosten. Kärna ur oliverna och lägg i formen tillsammans med de hackade kryddörterna. Tärna fetaosten fint och tryck ner i fyllningen. Vill du göra en matigare paj med lax eller skinka så kan du ta i det nu också.
Äggstanning: 3 ägg, 2½ dl mjölk, 3 dl riven ost. Vispa ihop ägg och mjölk och rör ner ostrivet. Häll över grönsakerna i pajen. Grädda i 200 grader ca 30-35 min, eller tills fyllningen stelnat och ytan fått fin färg. Njut med en blandad grönsallad och något gott att dricka.
Har varit på Malmö Garden Show igår och vimlat runt bland massor av glada malömbor som passade på att ta in förstklassig trädgårdskultur. Det var sköna utställningsträdgårdar med många olika teman. Romantiskt, modernt, japanskt, odlarvänligt och mycket inredning. I några fall lite väl mycket styling med massa konstig extra rekvisita, och så ser ju ingen trädgård ut ”på riktigt” som någon besökare sa. Men trädgårdsdesign bygger mycket på att förmedla känslor och då kommer även rekvisitan med i bilden.
Någon kul pryl måste man smyga in för att få en mysig känsla. Som den här limegula korgsoffan på en färggrann balkong av Bara Blommor. Färgvalet i växterna stack ut från övriga montrar och det kändes därför väldigt fräscht.
Annars var helt klart aklejan den mesta monterväxten. Fanns med i nästan alla utställningsträdgårdar. Hetast just nu i Malmö alltså. Kul att jag precis igår bloggade om aklejor. Och kul att även andra har fattat tycke för en vacker mormorsväxt.
Vellinge plantskolas vattenträdgård var en lugn och rofylld trädgårdsmiljö med asiatisk touche. Mycket jobb att färdigställa med dammduk och flotte, men just omsorgen och slitet vill jag belöna. Smakfulla växtval med mycket vackra bladverk och sparsam blomning av bl a blomsterkornell. Tyvärr hade man inte lyckats tvätta bort kalken i de mörka betongplattorna. Visst, det kan vara en poäng också, men efter en mängd år i betongbranschen så vet jag vad kunderna klagar på mest – kalkutfällningar.
Till slut en bild från de mest långväga gästernas trädgård, Linköpings kommun. Ett glas svalkande saft skulle man ha kunnat styrka sig mes idag, men på fredag och lördag kunde utställarna säkert hålla sig för skratt när vinden ven och hagelskurarna avlöste varandra. Idag var det i alla fall sol för det mesta! Tack John Taylor & Co för en väl genomförd blomstermässa!
I grusgången kring mitt hus växer aklejor helt ohejdat. De ska egentligen föredra fuktig jord, men verkar trivas lika bra med singel som livsutrymme. Aklejans blomningstid är den vackraste perioden på hela trädgårdsåret, tycker jag. Så då kan man inte resa bort, utan ska bara njuta hemmavid. Så mycket njutning har det inte varit den senaste veckan, om man ska vara riktigt ärlig. Mössa och vantar de värsta dagarna för att hålla värmen. Men växterna bryr sig inte, de bara blommar på som vanligt. Och förhoppningsvis lite längre, om vi nu ska ha någon tröst i kylan.
Aklejor finns det av många olika slag, ca 70-80 arter på norra halvklotet. Mina lär tillhöra arten Aquilegia vulgaris, eller vanlig akleja. Den blommar nu i månadskiftet maj-juni på ca 70 cm höga spiror. Jag har mest av de riktigt puderrosa, lite blå och sedan några röda. Det är perenna växter som återkommer år från år, men de självsår sig frikostigt och förnyar sig på så vis kontinuerligt.
Brukar märka ut plantorna med vacker färg (binder garn kring stjälken) för att låta dem gå i frö. Övriga klipper jag bort blomställningarna med häcksax när de vissnat. För det blir så mycket frö i alla fall. Miljoner. Minst. Och jag hoppas alltid att jag ska få lite fler av de mörkare färgerna genom att spara just de fröerna. Men säker kan man aldrig vara, för de är inte färgäkta. Men blandningen är också vacker, eller hur?
Besökte förra helgen två jättefina rhododendronträdgårdar i Löddeköpinge. Gert och hans kompis Lennart har verkligen satsat på sina fina Japan-inspirerade trädgårdar. Välbyggda torvpartier med fluffig torv i mängder garanterar att växterna får en luftig och fukthållande miljö med lågt pH. Det blir oftast inte särskilt mycket ogräs heller eftersom ogräsen inte gillar den sura jorden. Men visst är det mycket jobb med att noppa fröställningar, vattna, kratta grus, frisera häckar osv. Men allt är otroligt välskött och färggrannt nu i slutet av maj. Här kommer ett urval bilder från Gerts härliga trädgård. Trädgårdsmästaren själv här ovan.