Blogg

Växter för en skogstomt

Av någon anledning uppfattas en naturtomt i Sverige inte riktigt som lika ”fin” som en platt nybyggartomt ute på slätten. Men en engelsk trädgårdsägare eller trädgårdskonsult hade varit överlycklig om han/hon kom åt en sån underbar bit mark. Engelsmännen gör verkligen allt för att försöka skapa woodlands av det mesta. Du ska alltså inte se ner på de naturliga förutsättningarna om skogsmark är det du har intill ditt hus. Du har nämligen grunden gratis.

Granskog, tallmo eller bokskog har lite olika förutsättningar, framför allt vad gäller markens pH och fukthållande förmåga. Titta på vilka växter som växer naturligt omkring dig. Är det bokskog och gärna lite lerig mark finns det ofta mycket vitsippor om våren. De tyder på en frisk/fuktig jord. Blåbär likaså. Lingon tyder på en torrare och näringsfattigare mark. Hasseln trivs i kalkrik och näringsrik jord. Finns det mycket ljungväxter är jorden antagligen av surare slag. På detta sätt kan du ringa in vilka kompletteringsväxter som sannolikt kommer att passa bra in i din trädgård. 

Stjärnmagnolia ’Royal Star’

Julrosen består av ett brett spektrum färger och former som alla föredrar en kalkhaltig och fuktig jord. Julrosen, Helleborus niger, är en långlivad och tacksam perenn som inte kräver någon större skötselinsats. Jag brukar spara äggskal som jag smular ner kring mina julrosor för att ge dem lite extra kalk. I gynnasamma förhållanden frösår de sig, men det verkar dröja flera år innan de börjar blomma. För några år sedan besökte jag Ashwood Nurseries i West Midlands, England. Ashwood har specialiserat sig på bl a Helleborus och cyklamen och det var alldeles underbart vad man fick se!

Tibast, Daphne mezereum, är en annan underbar växt som trivs i den friska kalkhaltiga jorden. Den finns både i rosa och vit form, men kom ihåg att bären är mycket giftiga! Ingen lämplig växt för småbarnsfamiljer eller lekplatser, alltså.

Har du en tomt med vandrande skugga under större träd, och jordens pH svagt surt skulle jag gärna plantera magnolia. Av dessa är stjärnmagnolian, M. stellata, den härdigaste. Den är tidigblommande och vill gärna ha lite värmande skydd intill en barrträdsgrupp eller ett plank. Ge den en god jord och lite extra omsorg så kommer den att glädja dig med sin fjärilslika blomning på bar kvist. Nedan en stjärnmagnolia ’Royal Star’.

Jag tjatar jämt om jordförbättring

Sannerligen har det blivit ett av mina modeord. Men jordförbättring är ett medel för att nå den attraktiva goda jorden som vi alla vill ha. Två jordarter som måste förbättras för att bli odlingsvärda är lerjorden och sandjorden. Men även mjäla och finmo mår bra av att få en stabilare kornstruktur så att jorden inte slammar igen så lätt vid regn eller kraftig bevattning.

En kornig mulljord är lätt att bearbeta.

Om du har en utpräglad sandjord har du en varm basjord. Dessvärre är den väldigt genomsläpplig och håller inte kvar näring eller fukt. För att få en bra sandjord tillför du mängder av organiskt material som kompost, torv och stallgödsel. Marktäckning är bra för att bevara fukten i marken samtidigt som du tillför näring och humus. Du kan täcka med t ex färskt gräsklipp, torkat hö eller halm. Det fungerar ju bra i en grönsaksodling, men hur snyggt är det i rabatten? Om växterna står glest kan du alltid toppa med ett lager barkmull som håller den mörka ”jord”färgen.

En lerjord är egentligen raka motsatsen till sand och den behöver luftas upp. Tillför även här organiskt material som ovan. Dessutom kan du lägga ut grus och mylla ner det. Grus förbättrar strukturen ihop med det luftiga organiska materialet. Bara sand kommer att kompaktera jorden ytterligare så den riskerar att bli hård som betong. Kör helst inte med jordfräs på en lerjord eftersom det lätt förstör grynstrukturen. Men marktäckning är prima, eftersom det ger daggmaskarna arbete. Daggmaskar = luckring och luftning, så daggmaskarna ska du vara rädd om. Läs även mitt inlägg om kompostering från den 27/11.

Rosa gallica, den äldsta kända rosen

Letar du efter den ultimata buskrosen tycker jag absolut du ska överväga att plantera en grupp Rosa gallica ’Versicolor’ (tidigare R. mundi). Den är en mutation av den magentafärgade R. gallica och har spräckliga eller randiga kronblad i rosa och vitt. Gallica-rosor odlades sannolikt redan ca 2000 år f.Kr i Babylonien och de har behållit sin popularitet till våra dagar. Säkert mycket pga att de är lättodlade och fodrar ett minimum av skötsel. De växer även på magra jordar och är lätta att föröka. De fordrar endast lite näring och kräver ingen uppbindning, bevattning eller vintertäckning. Satsa på en gallica alltså.

Rosa gallica Versicolor (Rosa mundi)

Gruppen består av ett stort antal hybrider och mutationer av den ursprungliga apotekarrosen, som den heter på svenska. Det finns allt från enkla ljusrosa skönheter till helt fyllda purpurröda gallicarosor. Gemensamt för de allra flesta är en stark och angenäm rosdoft. Och det är en viktig parameter att ta hänsyn till när man som trädgårdsdesigner väljer rosor. Klart att de ska dofta!

Min solklara favorit i denna grupp är den randiga ’Versicolor’, som ibland kallas polkagrisros. Den blir ca 1,2 meter hög och lika bred. Blommar rikligt från slutet av juni till slutet av juli. Liksom de flesta buskrosor kan den bli lite kal nertill med åldern och därför samplanterar jag den gärna med en halvhög perenn, t ex lavendel, nepeta eller en näva. Tre arter med likartade krav på växtplatsen som rosen.

Kors vilken vinter!

Snöstorm ute idag

När vädret har lagt alla skånska trädgårdar i vintervila och fortsätter att täcka in den i ett mjukt snötäcke får man gå till alla sina härliga trädgårdsböcker och drömma om den prakt vi hade för bara 4-5 månader sedan. Och snön faller outtröttligt. Inte ens kissen vill gå ut. Hon rynkar på nosen och ryggar tillbaka när jag öppnar dörren.

Istället för trädgårdsarbete förlorar trädgårdskonsulten sig i alla fantastiska odlingstips i Lena Israelssons ’Handbok för köksträdgården’. Samma författares bok ’Kål och krasse’ är ännu ett exempel på hur vackert det blir när man blandar nytta med fägring.

Lena Israelssons praktverk

Kryddväxter, blommor och grönsaker samsas med grönsaker och fruktträd i det som på franska kallas potager. Det lustfyllda odlandet är Lenas signum som hon förmedlar på ett mycket inspirerande och lättläst sätt. Här får verkligen nyttoväxterna utrymme att exponeras och det är inte bara en och två sorters morot och rödbeta som avhandlas, utan en hel svärm av intressanta sorter. Sedan återstår att försöka få tag på alla lockande fröer, men det spar jag några månader till. Läsa trädgårdsbloggar, t ex på www.bloggaromtradgard.se är ett annat vettigt sätt att förbereda nästa säsong.

Men självklart kommer det att finnas både ringeblommor och luktärt parallellt med löken och salladen i nästa års odling!

En härlig liten fickpark

Formella trädgårdar är strikt och symmetriskt uppbyggda, men behöver inte upplevas som stela trots det. Jag har som trädgårdskonsult en stor förkärlek för den återhållsamma skönheten istället för det ohämmat exploderande blomsterhavet. Samstämda färger ger en lugn stämning och används ofta inom trädgårdsdesign. Repetitionen och symmetrin påverkar också tempot. I förslaget här intill på en formell radhusträdgård har jag utgått från en liten, rektangulär yta på blott 7,5 x 11,5 meter. De boende ville ha en lättskött trädgård som bjuder på stora upplevelsevärden. Den stora fördelen med den formella stilen är att man kan leka med skalan både uppåt och neråt. En mittaxel delar in trädgården i en vänster och en höger halva som är spegelvända.

Skissförslag formell trädgård

Jordmånen är näringsrik och fukthållande, och själva trädgården ligger på sydsidan av ett äldre radhus. Ytan är indelad i tre trädgårdsrum för att ge en illusion av en mycket större trädgård. Klippta häckar av idegran ramar in hela trädgården och delar av de tre rummen. Det första rummet har en cirkelformad gräsyta med ett solur i centrum. En låg infattningshäck av buxbom kantar gräsytan. Mellan häckarna finner vi en plantering med den vitblommande buskrosen ’Schneewittchen’ och gracila pärlbuskar. Det mellersta rummet omfamnas av fyra stycken körsbärsträd med strikt sammanhållen krona. Här spelar perennerna rollen med rikliga fång av vita, liljeblommande tulpaner i försommartid. Det tredje rummet ligger något upphöjt och har en mörkare bakgrund av lagerhägg, som med sina breda, blanka blad reflekterar ljuset som silas genom robinians kronor. Här ligger en liten sittplats. Doftande pioner och flox samsas med silverax och massor av lökväxter i markskiktet.

Skapa din egen idealgjord genom kompostering

Trots att den tidiga vintern nu har nästan hela Skandinavien i sitt grepp kan vi ändå börja planera för nästa säsongs odlingslycka. En kompost och jordförbättring innebär långsiktig planering. Grunden till all trädgårdsodling är en bra jord. Där finns inga genvägar. Den goda jorden är en mix av luft, vatten och näring som i rätta proportioner ger växterna en gynnsam livsmiljö. Idealjorden går inte att köpa färdig, utan den tar flera år av arbete att nå. Den perfekta jorden består av en blandning av mull, lera och sand. Man börjar med det man har och jordförbättrar kontinuerligt med mullämnen för att nå en lucker struktur. Mullen är nyckeln till succén.Det här tjatar nog varje trädgårdskonsult om.

Utgångsmaterialet till mull är växt- och djurrester som med hjälp av mikroorganismer bryts ner till humus. Ogräsrens, skörderester, vissna blommor, gräsklipp, löv, halm, stallgödsel, benmjöl och torv är ingredienser. En blandning av dessa beståndsdelar ger den bästa komposteringen. Kvistar och ris bör först malas sönder innan de tillförs komposten eftersom de tar alltför lång tid att brytas ner och gör kompostvändningen jobbig.

Beroende på hur mycket material du har att kompostera per år väljer du storlek på komposten. En vanlig villaträdgård klarar sig med två fack av 3-4 pallkragar staplade på varandra. För större anläggningar byggs facken t ex av stödmurar, eller om man har gott om plats, öppna limpor på marken. Fyll endast på material i ett fack åt gången. På våren vänder du materialet som nu är till hälften nedbrutet och lägger över det i fack 2. Då börjar du igen fylla på med nytt material i fack 1. Beroende på näringsinnehåll och fukttillgång blir fjolårets material helt klart senast till hösten år 2 och kan då läggas ut i landen och rabatterna.

Förbered växterna för vintern

Kupa kring klängrosorna

Känsliga växter som mindre härdiga perenner och rosor kan gärna täckas in för vintern. Räfsa ihop löv och nedklippta växtrester och gör ett luftigt täcke i rotzonen. Du kan även kupa med en blandning av kompostmull och lecakulor eller grov sand. Kvistar av gran håller löven på plats och ger lite extra luft under snön. Men täck inte för tidigt. Låt helst marken frysa till först. Annars blir täckningen ett hinder för frysning och den lurar växterna att fortsätta växa.

Säckväv och granrisruskor är lämpliga som skydd mot blåst och vårsol som lätt torkar ut rosor och vintergröna växter.  Rhododendron vattnas ordentligt innan kylan slår till för att rötterna ska vara vattenfyllda och väl förberedda inför vårsolens uttorkande strålar.

Ett litet stycke woodland i Skåne – trädgårdsdesign

Ett woodland präglas av en växtlighet i flera olika lager – överståndare i form av rejäla träd, mellanskiktet av låga träd och stora buskar, sedan lägre buskar och underst perenner och lökväxter. Lökarna blommar om våren innan krontaket av de lövfällande större växterna bildat ett skuggande skikt. För att åstadkomma ett så naturligt resultat som möjligt skall alla skikt läggas in nonchalant informellt som om de hade kommit dit av dem själva. 

Detta woodland har en stomme av äldre träd i kanterna av planteringen. Ask, hägg, klibbal och lärk samt fläder och katsura bildar konturerna. Längs södra kanten ringlar dessutom en större bäck som tillför miljön den nödvändiga fuktigheten. I de övriga sidorna begränsas planteringen av gräsmatta. Jorden är humusrik lerjord, rätt kalkrik sådan, och har tidigare varit skogsplanterad.  

Artvalen grundar sig på befintliga förhållanden och på en önskan att få vacker vårblomning av tibast, körsbär, häggmispel och doftolvon liksom eldiga höstfärger från rödek, häggmispel och körsbär. Örtskiktet av perenner ger en varierande struktur och blomning i olika vita-rosa-ljuslila färger. Större perenner planteras i solitärgrupper och omges av lägre mattbildande arter. Tanken är att bestånden så småningom ska sluta sig helt för att förenkla skötseln. Marktäckningen mellan växterna och i gångarna består av barkflis.

Lövtuggning, lövblåsning eller förbättrat markliv?

Höstlöv i parken

Att låta höstlöven ligga kvar på marken och förmultna är nog inte önskvärt på de flesta gräsytor i våra parker och bostadsområden. Många anser att det ser ovårdat ut och lövarbetet blir en rätt tung skötselpost under hösten. Helt klart däremot är att fallna löv bör blåsas bort, sugas upp eller räfsas bort från asfalterade eller plattlagda gångar. Blöta löv blir väldigt hala och kan bli en olycksrisk.

Lövtuggning på gräsmattor är en bra metod för att finfördela löven och samtidigt förbättra markförhållandena när materialet bryts ner till förna. Rotorklippare med lövtugg är att föredra framför cylinderklippare. Lövtuggning ger bäst resultat på torra löv. Vill man inte lämna kvar klippet blir en lövsug som kopplas bakom redskapsbärare ett alternativ. Den kan användas under hela lövfällningsperioden. Tänk på att även den fungerar bäst vid torr väderlek.

Se höstlöv som en resurs

Låt gärna löven ligga kvar under buskar och i rabatter. Överskott av lövklipp kan läggas ut i planteringarna eller vändas ner i rabatterna. Löv har en stark förmåga att öka jordens mullhalt och är extra tacksamt på ler- eller sandjord. Har man utrymme för en lövkompost kan man gärna kompostera löven en säsong innan de läggs ut i planteringar eller odlingsparceller. Slutresultatet blir då något prydligare, men jorden blir minst lika lucker och fin.

Doften är bedövande vid minsta kontakt

Melissa officinalis
Vacker i höstlandet

Mitt kryddland och jordgubbsland har invaderats av den viljefasta citronmelissen. Hur bär den sig åt? Var det så länge sedan jag rensade igenom landen? Jag har nu plockat bort det mesta där den hade brutit sig in. Men där den inte är ivägen får den stå kvar. Och doftar underbart! Är det någon som vill ha sticklingar? Bortskänkes med varmt hjärta.

Ett tips bara – plantera den gärna i en hink eller största formatets plastkruka som du har skurit bort botten ur och sänk ner den i rabatten eller kryddlandet. Då har du en viss chans att hindra dess framfart. Rotsystemet är starkväxande och kraftigt! Nästa steg är att klippa bort fröställningarna innan de öppnat sig.

Citronmelissen sprider sig ohämmat både med frö och rotsticklingar.

Citronmeliss är en smakrik och piffig krydda som friskar upp såväl kötträtter, kyckling och efterrätter. Dessutom kan du gärna skörda den för te. Drick färsk eller torkad och blanda med fördel med den kraftigare pepparmyntan. Det är uppfriskande och gott.