P-Lotten är en streetsmart mobilodling

En ambulerande odlingsbädd körde ifjol runt i Stockholm för att puffa för fler odlingsmöjligheter i staden.Guerrilla gardening är ett begrepp med några år på nacken som handlar om att anonyma odlingar tar plats på små eller större stycken övergiven mark mitt i stan. Man lyfter på plattor i gångvägen eller skär bort en bit gräsmatta och sår frön i jorden istället. Ibland blommor, men ofta ätbara grönsaker. Ifjol rullade ett projekt kallat P-Lotten omkring på gatorna i Stockholm och stannade lite här och där. Den var till och med nere i Visby under Almedalsveckan. P-Lotten var en odling på släp bokstavligt talat, som kom till för att uppmärksamma folk om att det finns alldeles för få ställen att odla på i staden. Ett charmigt sätt att protestera och påverka, tycker jag. P-Lotten har en egen sida på Facebook som du kan gilla.

Odla sina grönsaker och kryddor i gamla pet-flaskor hängande i fönstret, det är vad windowfarming handlar om.
Foto: Paul Ridden

Windowfarms är ett odlingskoncept på liten yta som jag snuddat vid tidigare i bloggen på tal om vertikala grönytor. Man odlar grönsaker, kryddor, bär mm på rad i hängande pet-flaskor i fönstret. Det finns massor av klipp på nätet som visar olika hembyggen. Kul!

Ekologiska odlingstips för hemträdgården

Har fått lite nya tips på skadegörarbekämpning som jag gärna vill dela med mig. Ju mindre gifter vi sprutar i våra trädgårdar, desto bättre.
Boken Kål & krasse av Lena Israelsson lyfter grönsakslandet till nya estetiska höjder.Samverkan jobbade gamla tiders lantbrukare med, men det tenderar att bli alltmer ovanligt när vi idag maximerar våra skördar i monokulturer.

Vill du få härlig inspiration kring dekorativ samverkansodling så rekommenderar jag boken “Kål och krasse” av Lena Israelsson. Härliga illustrationer och helt nya grepp kring vad som kan göras vackert i en grönsaksodling.

Att tagetes är bra mot bladlöss har du kanske hört, men även mot vita flygare på t ex tomater i växthus. Planterar du gurkört mellan tomatplantorna får du en tidigare skörd. Basilika, salvia och persilja samverkar med tomaterna genom att ge dem en bättre smak.

Ett kul tips som jag måste prova i år är för äppleträden. Har ofta mycket fåglar som pickar i äpplena när de börjar bli mogna. Att hänga upp lökringar i träden ska hållla fåglarna borta. För enkelt för att låta bli att prova! Jag lovar att rapportera om resultatet!

Tagetes är en aromatisk växt som skrämmer många skadegörare.
Tagetes är inte min favoritväxt precis, men den finbladiga tenuifolia kan gå an.

Rosor är ju ett känsligt släkte. Men rosorna drar nytta av många växter i samma rabatt. Tagetes nämnde jag tidigare, liksom gräslök för några dagar sedan. Dessa två är bra mot bladlöss på ros. Malvor, nävor, temynta, revsuga, röllika, kattmynta och liljor är andra bra grannar till rosor. Sen har jag också hört att det är bra att gräva ner rostiga spikar i rosenrabatten för de hjälper mot både skadeinsekter och mjöldagg. Hmm.

Våren på slott i Skottland

Ifjol tillbringade jag en vårvecka i Skottland tillsammans med nära släkten. Vi bodde på ett härligt slott ute på Bute, en större ö på skotska västkusten. Ascog House ägs och förmedlas via organisationen Landmark Trust, som liksom National Trust renoverar historiskt intressanta byggnader och parker på brittiska öarna. Genom att hyra ett semesterhus eller på annat sätt lämna bidrag till deras verksamhet kan fler fina anläggningar räddas till eftervärlden. Härifrån blev det många dagsturer ut i det vackra landskapet. Vädret var ju så klart omväxlande, men för det mesta kunde vi njuta av vår picknicklunch i ljumma vindar och värmande sol. Och den engelska floran finns givetvis med i ryggsäcken så att man kan slå upp alla fina växter på en gång. Här kommer några bilder från denna resa.

Slottet Ascog House härstammar från tidigt 1600-tal och är nyrenoverat inuti.
Härliga slottet Ascog House tillhör Landmark Trust och kan hyras som semesterbostad.
Höga scillor med hyacintformade klockor, Hyacinthoides non-scripta, växer i täta ruggar..
Scillan Hyacinthiodes non-scripta växer i lundmark i täta tuvor.
Jordvivan tittar blygt upp mellan grässtråna.
Jordviva, Primula vulgaris, sprider sig vilt i fuktigare och halvskuggiga lägen.
Den gula och mycket taggiga busken ärttörne sprider en härlig kokosdoft.
Ärttörnet, Ulex europaeus, har en söt doft av kokos, ungefär som de gammaldags sololjorna.

 

Gröna tak isolerar och förbättrar stadsklimatet

På Island har man alltid byggt in husen i grästorv för att skydda dem mot naturens krafter.
Hus inbyggda i grästorv på Island.

Att gröna tak skulle vara något nytt kan var och en som rest omkring på Island, Norge eller Färöarna dementera. Där har man sedan länge tillbaka förstått att skydda och isolera sina byggnader mot naturkrafterna. Takvegetation i form av sedummattor och örtgräsmattor är däremot starkt på kommande i stadsmiljöer. Köpenhamns stad har nyligen antagit en klimatplan för att förbättra boendemiljön i staden. Detta program går bl a ut på att med hjälp av gröna tak reducera dagvattenavrinningen, minska bullret, binda stoftpartiklar och koldioxid i växterna samt fungera temperaturutjämnande i byggnader. Planen kräver att det anläggs 325 000 kvadratmeter gröna tak inom en treårsperiod. Vi får hoppas att de når sitt mål med råge och därmed pressar på övriga stora städer i Norden att följa efter.

Närbild på den låga, men effektiva sedumvegetationen på ett platt tak.
Foto: Movium

Takgrönska är väldigt yteffektivt. Det gör stor nytta utan att ta någon plats. Och då avser jag sedummattor som är i stort sett underhållsfria. Veg Tech i Småland tillverkar färdiga armerade sedumvävar som är erosionståliga och passar även på lutande takytor. Sedum är olika arter av fetknoppsväxter som klarar torra miljöer och tunna jordlager. En förodlad sedummatta har ett 30 mm tjockt jordlager och det ska alltså klara av att försörja växterna samtidigt som det suger åt sig maximalt med regnvatten. Som vattenmättad väger en kvadratmeter sedummatta 50 kg. Blandningar med örter och gräs är tjockare och har också högre vikt. Detta måste man ta i beaktande vid val av material till taket. Tvärt emot vad många tror är takvegatation bra för byggnaderna. Man förlänger livstiden hos tätskiktet med det dubbla eftersom vegetationsmattan skyddar mot UV-ljus, nötning och minskade temperaturrörelser.

Utläggning av sedumtak går snabbt och enkelt med färdigskurna bitar av sedummatta.
Utläggning av sedumtak. Foto: VegTech

Utläggningen går fort. Underst, direkt på t ex takpappen läggs ett tunt dränerande skikt och därefter sedummattan, som är färdigt utskuren i 1 x 0,8 m stora bitar. Droppbevattning kan tillkomma på branta tak i vind- och solutsatta lägen. Då håller växtskiktet en jämnare kvalitet och ser fräschare ut även under längre torrperioder.

Ett blommande sedumtak drar till sig mängder av insekter.
Sedumtaket växlar i färg beroende på årstid och fuktförhållanden.

Ett tips för alla intresserade av takgrönska är att ta sig ut till Augustenborgs ekostad i Malmö. Där finns en stor takträdgård öppen för allmänheten med sakkunnig guidning och ett informationscenter kring de ekologiska satsningarna i området.

Grönsaksodling för eget bruk högprio bland trädgårdstrenderna 2012

Min trendspaning inför detta året bygger på en utväxling av den lantromantiska trenden som varit på gång redan ett tag! Nämligen att grönsaksodling i den lilla skalan kommer att bli en av årets stora trädgårdstrender 2012. Man vill veta vad man stoppar i sig och bakar sitt eget surdegsbröd, nylantisarna briljerar med egen hönsgård samt odlar nu också sina egna giftfria grönsaker så klart. Vi har ju sett pallkragsvurmen, men nu blir odlandet mer sofistikerat och grönsakerna får därmed sin plats intill prydnadsväxterna. Eller vad sägs om denna designade odlingslott?

Cortenstålsbarriärer till squashen och rostfria spaljéer för störbönorna kan bli verklighet i en trädgård nära dig.
Stylat trädgårdsland där den smutsiga jorden hålls i schack bakom cortenstålsskivor.

 Jag skulle nog kunna tänka mig lättskötta rostfria spaljéer för de klängande växterna. Björkriset och pilekonerna är ju naturliga och så, men de har kort hållbarhet och är ganska pyssliga att lägga ut och städa rena. Och de rejält upphöjda bäddarna kan vara ett bra tips för den som börjar bli lite äldre och får svårare att krypa på knä i rabatterna.

Odling uppåt väggarna är en annan stark trend som jag redan visat tecken på i bloggen. Du läste väl om de gröna fasaderna i Spanien och Italien samt grönväggen för badkaret? Nu finns det tillverkare av små behändiga växtlådor som kan hängas upp på en vägg. Som här fylld med kryddväxter, på armlängds avstånd från spisen. Smart, men håller det i längden?

Genom att hänga upp kryddplantorna på köksväggen sparar du utrymme på arbetsbänken, men har ändå örterna när till hands.Bright Green i USA är leverantör. Vet inte om de finns att få i Europa ännu.

Framtidshus med träd på balkongerna

Det 27 våningar höga bostadshuset Bosco Verticale med grönskande balkonger uppförs i Milano, Italien.
Bosco Verticale betyder helt enkelt vertikala grönytor.
Gröna trädgårdar på balkongerna i Bosco Verticale för en grönare stad.
Illustrationerna från Studio Boeri

Två spännande husprojekt är på gång i södra Europa med höghus som ska bidra till en bättre livsmiljö och förminskad resursanvändning i den förtätade staden. Det projekt som har kommit längst är Bosco Verticale i Milano. Två 27-våningshus med intensiv grönska längs fasaderna och en egen, lite ekologisk zon mitt i den bullriga och luftförorenade storstaden. 730 träd kommer att planteras ihop med ett stort antal buskar och andra blommande växter. Syftet är att växtligheten ska ta upp koldioxid och stoftpartiklar ur luften, avge syre, minska bullret och solinstrålningen samtidigt som luftfuktigheten ökar. Bevattningen av balkongerna ska ske genom rening och återvinning av husets  gråvatten. Läs mer i tidningen Daily Mail.

Höghus med grönskande balkonger planeras att uppföras i Valencia, Spanien.
Illustration av MVRDV arkitektkontor

Torre Huerta i Valencia, Spanien, har än så länge inte nått byggstart, men skulle enligt planerarna vara ett steg mot att återta det gröna initiativet i staden. Valencias gröna oaser håller på att slukas upp av den ökade byggnationen. Varje lägenhet i detta 21-vånings bostadshus skall få en egen balkong där invånarna kan odla egen frukt och grönsaker. Varför inte utnyttja det milda medelhavsklimatet som ger möjlighet att sitta utomhus minst 9 månader om året? Samtidigt som lövverket hjälper till att rena stadsluften och ge människor en egen grönskande miniträdgård med vårdträd. Tekniska lösningar har jag inte sett ännu, men det går nog att bygga. Om inte annat med hjälp av lätta, luftiga växtsubstrat som finns hos bl a Bara Mineraler. Deras pimpstensblandningar är utmärkta på takträdgårdar och förtätade jordar. Växtbäddens tjocklek kan reduceras samtidigt som substratet har en stor vattenhållande och luftande förmåga.

Skogens läkande kraft minskar stress

En skogsdunge intill trädgården ökar den lugnande effekten av skog.Lövens sus, fåglarnas kvitter och vattnets porlande brus är ljud som hjälper oss människor att slappna av och återhämta oss från stress. Det har läkaren Matilda Annerstedt visat i sin avhandling inom ämnet miljöpsykologi. Den naturliga miljön aktiverar kroppens lugn-och-ro-system och kan även hjälpa till att minska psykisk ohälsa, visar studien. Och det behöver inte ens vara en verklig skog för att det ska fungera, det funkar faktiskt lika bra i virtuell laboratoriemiljö. Läs mer om Matildas forskning i DN, Epoch Times och Naturvetarna.

En skirt grön trädkrona av hästkastanj med flimrande solkatter skapar lugn i själen.Trädgårdsterapi är inget nytt, det har man jobbat med vid Alnarps rehabträdgård  under många år. Och resultaten är goda visar den tvärvetenskapliga forskning som bedrivs här. Dessvärre har det tagit tid att få erkännande inom den kliniska vården, där sambandet mellan hälsa och miljö varit svårt att bevisa. Sakta börjar kopplingen erkännas, ju mer forskning som presenteras på området. Man kan nu se att människan har en ärftlig programmering för att må bra i naturliga miljöer. Vad Matilda Annerstedt har konstaterat är att lövskog har en starkare påverkan än barrskog på våra stressnivåer. Hon menar att lövskogen och naturen har en viktig förebyggande roll för att bevara vår hälsa. Därför är det så viktigt att bevara skogen kring tätorter och få politiker och stadsplanerare att inse betydelsen av möjligheten att få vistas i naturen. Vi måste se till att bevara befintliga grönytor och bygga nya så att fler människor får tillgång till dem, menar Matilda. Och det vill ju alla vi grönproffs skriva under, eller hur?

En vårskir lövskog fungerar som rena terapin för stressade själar.
En stilla promenad eller motionstur i lövskogen sänker kroppens stressnivåer.

Azolla, en framtidsgröda med potential att rädda klotet

Vattenormbunken Azolla carolina kan vid goda förhållanden fördubbla sin grönmassa på två dagar.Läste nyligen en intressant artikel i tidskriften Farm – en tidning om jorden, nr 5/11. Den handlade om en ormbunke som är extremt snabbväxande och ytterst näringsrik för både djur och människor samt som jordförbättringsmedel och gödsel. På bladen lever även blågröna alger med bakterier som binder kväve ur luften. Azollan har även pekats ut som en nyckelgröda för en ev kolonisering av Mars av den japanska rymdstyrelsen. Det som gör denna vattenlevande ormbunke så speciell är dess höga näringsinnehåll i kombination med dess snabba tillväxt. Torkad Azolla innehåller 25-35 % protein och höga halter av aminosyror, mineraler, vitaminer och karoten. Den har med andra ord en god potential att bli en viktig foderväxt som passar både nötkreatur, getter, får, grisar och fjäderfä.

Det här för mig tillbaka i tiden några veckor när jag lyssnade på en mycket entusiastisk Fredrika Gullfot, vd på Simris Alg i Brantevik, som berättade om den algodling och -förädling som startats på Österlen. Det är också en helt otrolig historia som du kan läsa mer om t ex här. Men tillbaka till Azolla.

Azolla är ingen nyupptäckt växt, för den har bl a använts i Kina i tusentals år som gödselmedel. Man låter ormbunken växa över risodlingarna och undan för undan förmultna i bottenzonen. På så sätt har ett naturligt gödningskretslopp fungerat alldeles av sig självt. Dessvärre har denna gödslingsmetod numera i stor utsträckning ersatts av konstgödselmedel. Men det finns fler användningsområden. Man skulle kunna använda Azolla i vattenreningssystem för att plocka upp tungmetaller ur vattnet. Den skulle kanske också kunna förhindra malariamyggornas reproduktion, då tillväxten av azolla-ormbunken ger en extremt tät matta över vattenytor. Den har också testats i matlagningen, något som svenske Erik Sjödin blivit något av en expert på. “Det smakar lite skogigt, mossigt, men om man kryddar och steker den så smakar det okej”, säger Erik apråpå Azolla som ett framtida alternativ till fast-food.

Med sin enorma tillväxt kan Azollan lätt bli ett ogräs.
Azollans otroliga tillväxttakt i goda förhållanden (fördubblad grönmassa på två dagar) kan givetvis bli ett gissel om den får sprida sig ohämmat.

Tidskriften Farm hänvisar också till forskning i klimathistoria vid Utrecht University som pekar på att Azollan förmodligen spelat en enormt viktig roll i vår klimathistoria. Forskare tror nämligen att en vidsträckt blomning av Azolla vid Arktis för 49 miljoner år sedan ska ha bundit så mycket koldioxid ur luften att den förändrade klimatet på jorden till det svalare. Denna blomning kan ha pågått under 800 000 år och kallas inom forskningen “The Azolla-event”. Blotta tanken hisnar.