Pensén, Viola wittrockiana, är tillsammans med snittulpanen vårens budbärare. Så snart vinterkylan har lagt sig kan du plantera ut den. Blir det någon enstaka frostnatt får du skydda krukan med fiberduk eller tidningar, eller så lyfter du helt enkelt in hela krukan. För tidig plantering är det svenskodlade penséer från kallväxthus som du ska ha. De är krukade redan i september-oktober föregående år och sedan uppfödda i kalla växthus. De har därför härdats att klara ut små frostknäppar. Snabbodlade, värmedrivna har inte alls den tuffheten.
När du får hem dina penséer ska du plantera dem i en näringsrik och lucker planteringsjord. Blanda gärna in någon lökväxt eller ranunkel som ger lite höjd. Pärlhyacinter, snödroppar eller en övervintrad alunrot kan bli snyggt. Vattna försiktigt, för de klarar sig med väldigt lite vatten. Ju kallare vädret är, desto mindre vatten behöver de. När penséerna sätter igång med att växa till sig använder du en svag näringslösning vid bevattning. Det stimulerar plantan att sätta nya knoppar.
Putsa alltid bort utblommade blommor. Du känner igen dem genom att de är lite skrynkligare och spetsigare än blomknopparna. Nyp enkelt av dem med nageln eller klipp med en liten nagelsax. Putsningen är viktig för att bibehålla en kontinuerlig blomning. Annars utvecklas fröställningar och plantan slutar utveckla fler knoppar. Eftersom de allra flesta pensésorter är F1-hybrider så kan du inte ta frö från dem och hoppas kunna så egna likadana plantor nästa år. Avkommor till F1:orna är framtagna i kontrollerad miljö och de har ”hemliga” föräldrar med genetiskt olika egenskaper. Ett sätt för förädlaren att behålla kontrollen över sitt förädlade växtmaterial.
Penséer vill stå i ljust och soligt läge. Får de inte nog ljus blir de långa och gängliga. Man kan klippa ner en planta och få den att blomma om igen. Penséer är friska växter, så länge de inte planteras alltför tätt och vattnas för mycket. Penséer varar inte för evigt, utan i juni brukar de oftast ha vuxit ur sin form. Men då finns det andra växter att tillgå som kompletterar blomningen i krukorna. Passa på och njut nu medan de är som allra bäst!
Chili kan man inte vara utan, eller hur! Den är lättodlad. Den är beroendeframkallande. Den har superkrafter. Den är helt nödvändig i matlagningen när man väl blivit biten.
Jag väljer alltid de milda sorterna, för jag vill ha mer smak än hetta i maten. För arom har de också, inte bara stark smak. Capsaicin heter ämnet som ger chilins hetta. Den finns i olika styrka i olika sorters chili. Graden av hetta mäts i Scoville (Su). Milda sorter ligger på 500-3000 Scoville, medelheta 10 000-20 000 Su, starka sorter 100 000-300 000 Su och riktiga svinheta rysare upp till över 2 000 000 Su. ’Carolina Reaper’ klassas som en av världens allra hetaste sorter, med ett Scoville-tal på 2 200 000!
Omogna gröna frukter är mildare och de mogna röda hetare i smaken.
Chilins frukter är gröna som omogna och de kan skördas och ätas redan då. Smaken är mildare i de gröna. Får de utvecklas och mogna lite till övergår de till gult eller rött.
Ljuvligt fruktiga ’Nemex Suave Orange’ som fick bli smaksättare i en fikonmarmelad.
Goda milda sorter som är lätta att hitta frö till är bl a ’Anaheim’ som har långa frukter som kan ätas färska. ’Pimientos de Padron’ är den klassiska tapas-chilin som du skördar grön, steker i olivolja och serverar varm med flingsalt. Mmm, supergod! Padron betyder patron och det syftar till dess styrka som kan vara något av en rysk roulett. Ungefär var 20:e frukt är ganska het. ’Numex Suave Orange’ är den i särklass största chilifavoriten i min odling. Mild nog att äta färsk, gyllengul och otroligt aromatisk. Den doftar en blandning av citron och aprikoser. Kan absolut rekommendera. Ger buskiga, stora plantor som är enormt rikbärande. Bara 500 Scoville.
Chilipeppar är en trendig växt och det finns mängder av samlare, facebookgrupper och odlingsforum där man kan utbyta erfarenheter och byta plantor. Därför är det inte lönt att köpa en massa olika fröpåsar, för då har du frö så det räcker till dödsdagen! Så en sort och byt till dig några andra från kompisar och bekanta! Det blir ändå mängder av frukter per planta!
Frösådd av chili i en luftig såjord.
Februari är en bra såmånad för chilifrö, som tar längre tid att gro än vanlig paprika. Den vill också ha högre groningstemperatur, 22-25 grader. Så många frön i samma kruka – upp till 10 st i en liten plastkruka. De är lätta att skola om sen. Använd vanlig såjord och tryck ner fröna ca 1 cm. Sätt krukan med plast över på ett element eller värmematta för att ge fröna de bästa förutsättningar att gro. De kan stå mörkt så länge. När plantorna grott ställer du dem i fönstret och vanlig rumstemperatur. Håll jorden fuktig, men inte blöt.
Lite tidig omskolning – innan de riktiga karaktärsbladen utvecklats.
När dina plantor är ett par cm höga och utvecklat sina första karaktärsblad skolar du om dem till egna krukor, ca 8×8 cm eller så. Använd vanlig planterings- eller blomjord som innehåller lite mer näring än såjorden. Nu behöver du en tilläggsbelysning tills det blir dags att sätta ut plantorna utomhus. Det finns lampor av olika storlek beroende på antal krukor. Min erfarenhet är att det lätt skenar iväg när man väl börjat med plantuppdragning, så köp en rejäl belysningsramp med växtlysrör. Och ja, du behöver en lampa, för ljuset i fönstret räcker inte till.
De långa smala bladen är groddblad, de rynkiga första paret karaktärsblad. Dags för omplantering alltså.
När plantorna blivit några cm höga kan du börja ge dem svag näringslösning i vattnet. Bind upp plantorna allt eftersom de växer mot t ex grillpinnar i trä. Byt kruka till en 10×10 cm om rötterna fyllt upp krukan. Blir plantan hög och gänglig kan du toppa den när den kommit upp i ca 20-25 cm för att ge den en buskigare form. Alla sorter växer olika och det är inte nödvändigt att toppa alla. Däremot kan det vara en idé att knipsa av den allra första blomknoppen för att ge chiliplantan en signal att producera fler knoppar. Annars kanske det bara blir en frukt och därmed har plantan bildat frö och nöjer sig med det för sin överlevnad.
För att ge mycket frukt behöver dina plantor småningom rejäla krukor och mycket näring. Bind upp dem mot en bambukäpp eller liknande så de inte välter. Det blir bäst resultat vid odling av chili i växthus, även om vissa sorter kan funka på varmt belägen frilandsbädd. Vattna regelbundet och skörda, skörda, så bildas det mer blomämnen ända till sena hösten. Vill du så kan du övervintra plantan i fönster inomhus och ta sticklingar av den till våren.
Svala rosa toner i en okänd sort av höstflox och fackelblomster ’Lady Sackville’.
Jag hör ibland trädgårdsägare beklaga sig över över oredan i sina rabatter. ”Det är så plottrigt” eller ”Jag har alldeles för mycket växter i en enda röra”. Då har de sett exempel på sparsmakade rabatter i svalt vitt där var blomma har sin plats, och så vill de göra lika. Var inte rädd för mängden, tänker jag, mångfald kan vara jättefin om man har gott om utrymme. Men ju mindre yta, desto lättare att få lugn om man bara har få arter. Det finns många principer att jobba efter när man designar rabatter och den enklaste att ta till sig för nybörjaren är bakgrund och färg. Det vill säga den gröna utfyllnaden och färgtemperaturen.
Kalla färger hos lila jätteverbena och transparent vit morotsblomma.
Enkelt uttryckt är det så här: Du behöver bestämma dig för om du ska gå på det kalla eller det varma. Kalla kulörer är vitt, silver, blått, rosa, purpur och lila. Varma färger är gult, orange, aprikos och rött. Man kan också titta på undertonen hos en blommas färg och se om den bryter mot gult (varm) eller blått (kall). Därför finns det både varm och kall röd och varm och kall lila. För att bryta av och skapa spänning så det inte blir alltför slätstruket behöver man bryta av ibland och hotta upp sin valda färgtemperatur med en klick kontrastfärg. I en kall rabatt med mycket blått kan det vara orange. Och i den varma rabatten gör lila inslag underverk.
Komplementerande färger hos dagliljan ’Mauna Loa’ och en blå kungsnäva. Känn hur det vibrerar!
Vill du inte välja mellan den ena eller den andra färgtemperaturen kan du växla färg under säsongen, så att våren-försommaren är kall och sensommaren-hösten är varm. Med det är lite mer krävande kompositionsmässigt. Har du en lång rabatt kan ena delen vara varm och den andra kall.
Till vänster rosa veronika, vit stäppsalvia ’Schneehugel’, till höger smalt fackelblomster ’Dropmore Purple’. Avblommade lökbollar nertill och en rosa ros mitt i.
Nu har du fått huvudnycklarna till rabattens färgval. Återstår att få med lite grönt som bakgrund och andrum. Sent blommande perenner och prydnadsgräs ger försommargrönska som utfyllnad innan de kommit i knopp. Tidigt avblommade perenner har ofta kvar grön bladmassa som fyller ut i rabatten efter blomningen. En rabatt som ska ha åretrunt-skönhetsvärde måste ha ett visst mått av grönska även på vintern. Det har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg.
För att vara helt säker på färgtemperaturen hos olika blommor behöver du se dem i verkligheten. Bilder på nätet eller i en bok kan vara hur missvisande som helst. En väl uppskyltad visningsträdgård eller handelsträdgård är toppen för detta ändamål. Anteckna namnen på sorterna och fotografera dem för att stötta minnet. Jag vet hur lätt det blir rundgång i skallen av alla tiotals olika bladfärger på alunrot eller årets nykomlingar i sommarblomshandeln.
Vit höstanemon ’Honorine Jobert’ svalkar upp i varm kombination med praktrudbeckia ’Goldsturm’. De gula ståndarknapparna hos anemonen binder vackert ihop de två.
Buxbomsklot och -häckar stramar upp och ger en tydlig vinterstruktur.
Med detta inlägg vill jag inspirera till att se trädgården som en årslång upplevelse. Vintern är lång och tråkig, javisst, men trädgården lever och om du kan utnyttja rätt växter håller du intresset vid liv tills det blir dags att plantera och rota i rabatterna igen.
Snö om vintern är ingen självklarhet längre. Ett lager pudrig snö innebär en rejäl stämningshöjare i vinterträdgården, men vi kan inte räkna med den effekten i de södra delarna av Skandinavien. Då får vi tänka in andra knep för att hålla humöret på topp. Vintergröna växter är oslagbart och tillför tyngd och effekt inte bara vintertid.
Med lite snö på toppen framträder buxbomshäckarna ännu tydligare.
Vilken typ av vintergröna eller städsegröna växter du väljer beror mycket på vilken inriktning och stil trädgården har för övrigt, samt var i landet du bor. Rhododendron, lagerhägg, buxbom, bambu, oxbär, vintergrön liguster, barrväxter som granar, tallar och idegranar, mahonia, järnek samt de lågväxande murgröna, ljung, hasselört, skuggröna, julrosor med flera. Vintergröna häckar och buskage är bra bakgrundsbildare. De ger trädgården en stabil stomme och bygger upp mindre rum. De är mer lättskötta än blomsterrabatter och ger snabbt ett lummigt intryck.
Knoppar av hybridkejsarolvon.
Det finns ett fåtal buskar som inleder vintern med en tidig blomning redan i december. Först ut är vanligtvis de doftande hybridkejsarolvonen. ’Dawn’ och ’Charles Lamont’ är två rosablommande namnsorter som lämpar sig för zon 1-3. Gillar fukthållande jord i halvskuggigt och skyddat läge. Hybridkejsarolvon får dessutom en fin höstfärg. Under sommarsäsongen är busken anonym och upplevs närmast lite risig. Så ge den en sommarvacker granne som tar uppmärksamheten under den delen av säsongen.
Trollhasseln ’Jelena’ placerad intill en idegranshäck.
Luftigt och brett vasformat är trollhasselns växtsätt. Den blommar på bar kvist från januari med tofsformade, spretiga nystan. Vissa arter doftar härligt, andra knappt alls. Det här är växter som ska stå halvskuggigt i en humusrik, torvblandad jord som inte är för torr. Jag gillar när man har något vintergrönt bakom så att de lite glesa blomställningarna framhävs. Det är ingen påträngande buske, så den bör inte stå för undanskymt. Trevliga namnsorter av hybridtrollhassel är den tidiga ’Jelena’ i orange till kopparrött. ’Pallida’ är en gulblommig ganska tidig sort. Senare kommer ’Diane’ som är mörkare rödorange till vinröd. Sist ut i blom är den småblommiga japanska trollhasseln ’Zucchariniana’.
Vintergäcken kan verkligen lysa upp under tidig vår!
Ingen trädgård bör sakna lökväxter, som binder ihop vinter med vår. Tidigaste blomningen har vintergäcken. Ofta trycker den upp sina gula bollar redan genom snön och lyser upp soliga dagar. Vintergäck är lätta att sprida in the green, d v s att man delar bestånd och planterar ut dem medan de ännu har blad. Knölar finns till salu på hösten, men det är lätt att misslyckas med dem då de torkar jättefort. Ska du ha knölar så köp så snart du ser att de finns till salu, blötlägg ett dygn och plantera omedelbart.
Snödroppen är så ren och helt perfekt i formen.
Snödropparna tar sig också upp genom snön. De väljer gärna själva halvskuggiga woodlandmiljöer, men har du snödroppar på varmare ställe så är de snabbt framme när solen börjar värma. Snödroppen vill ha fuktig jord framför allt under vår och försommar. Det är då som den växer till, bildar frö och nya smålökar. Även snödroppen torkar lätt ut och måste planteras skyndsamt om hösten om du inte fått tag i grönskande plantor innan de vissnat ner på försommaren.
När du fått kläm på några av de fina växterna i vinterträdgården måste jag ännu framhäva belysning i trädgården. Utan ljus ingen vinterträdgård. Ljus under den mörka årstiden gör att du kan njuta mer av trädgården inifrån huset. Istället för att mötas av en mörk vägg när du tittar ut genom fönstret blir buskar och träd som statister på en scen. Ljusslingor och allehanda -nät har vi ju blivit så fixerade vid till advent och jul. Men medan de är statiska och ofta alldeles för påträngande är en rätt avvägd växtbelysning underifrån något som framhäver strukturstarka växter och byggnationer. LED-ljus med relativt svaglysande spotlights är ett billigt sätt att experimentera med ljus i trädgården. Man kan flytta runt och prova sig fram samt bygga på systemen efter hand och belysa fler och fler detaljer. Men tänk på att det krävs också lite skuggor för att skapa kontrast och spänning. Justera riktningen från varifrån ljuset kommer och blanda lampor med olika intensitet.
Vinterblommande ljung är ett härligt vintergrönt tillskott i trädgården.
Nu har du fått några knep för att skapa en intressant trädgård även vintertid. Hör gärna av dig om du vill få mer råg i ryggen för att göra om din egen trädgård! Vi kan gå igenom trädgården tillsammans och så får du fler handfasta råd för förändring!
När ogräset börjar ta över och rabattens växter förlorat sin bästa spänst är det läge att lägga om rabatten helt och hållet. Börja om från början. Har du en bas av buskar och något mindre träd redan, så kan de bli kvar och bilda stomme till det nya. En noggrann underhållsbeskärning kan ge dem ny kraft och vitalitet. Den största vinsten med att lägga om rabatter är att du får bort ogräs och kan gödsla igenom jorden ordentligt och ge jorden en bättre struktur.
Silvrigt för det torra läget med pärleternell, rysk martorn och kungsljus.
Gör så här:
Under lågsäsong kan du börja med detta jobb så länge som marken inte är frusen. Det är lättare att gräva i en jord som inte är för blöt, men vet du med dig att det blir svårt att hinna med i vår – då tycker jag att du börjar så fort som möjligt när jorden börjar torka upp. De tidigblommande perennerna står redan och väntar, så de är lätta att få upp med hela klumpen. Lägg dem åt sidan på t ex en presenning medan du gräver vidare. Finns det mängder av kirskål och andra fleråriga ogräs, så bör du gå igenom varje spadtag jord noga. Ta bort alla synliga rötter som inte tillhör någon av dina perenner eller lökväxter. Det kan bli mängder av rötter om det är riktigt illa. Är inte jorden grävbar ännu på ett tag, så börja med planeringen. Den tar sin lilla tid.
Ljust läge, något fuktig jord passar växter som iris, aklejruta och pion.
Placera de egenskaper växtplatsen har på skalan: soligt – skuggigt, torrt – fuktigt, lerigt – sandigt, blåsigt – skyddat osv. Tänk efter vilket färgtema du vill ha. Finns det någon speciell stil du gillar? Finns det begränsningar för hur höga växterna kan bli? Vilken/vilka tider på året ska rabatten ha sitt största prydnadsvärde? Vill du ha växter som gynnar djurlivet? Ska det ingå ätliga växter? Som du ser kan en grundlig genomgång av förutsättningarna tratta ner urvalet till en hanterbar mängd. Bläddra i böcker och växtkataloger och skriv ner alla växter som stämmer in i ditt urval. Här har du en bruttolista att utgå från. Kanske upptäcker du att älsklingsväxten inte passar in här, för den har fel ståndortsönskemål. Så kan det vara ibland, allt passar inte överallt. Ibland får man avstå från sina darlings.
Höga digitalis baktill, akleja och pion i mellanskiktet. En ljusblå näva i framkant.
För att planera rabattens utformning behöver du mäta upp ytan. Rita in ev befintliga buskar som du vill spara. För över skissen till ett ritblock i hanterbar skala. Kanske är det 1:50 (1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten) eller 1:20. En skallinjal är bra att ha för detta. Titta på din bruttolista och fundera var de olika växterna passar in på ytan. Högre arter längre bak och lägre i framkant. Få närliggande färger och former på blad och blommor att passa ihop.
Storblommiga lila allium i en djup rabatt med många perenner på väg upp.
Ta reda på hur tätt dina valda växter ska stå. Är det mindre perenner brukar 30 cm avstånd vara lagom. Små växter placeras tätare, högvuxna glesare. Ska det vara växter som väver ihop sig i varandra eller större sjok av samma sort? Plottra inte till det, utan ta många av samma sort. Ju större rabatt, desto större sjok av samma. Kanske ska samma växt komma igen med en grupp lite längre bort i rabatten.
Vit höstanemon Honorine Jobert och bakom den den guldgula rudbeckian Goldsturm.
Du kan slutligen stämma av så växterna följer den blomningssäsong som du önskade. Gör en liten månadskalender och markera blomningstiden för var och en vald art. Bor du i en sydlig växtzon och vill ha blomning i princip hela året så behöver du förmodligen komplettera med lökväxter på våren.
Genom att blanda in lökväxter i rabatten förlänger du blomningssäsongen.
Sen går du med din växtlista till plantskolan/gardencentret och kollar upp vad kalaset kostar. Kanske kan du få gratis plantor av någon snäll granne eller bekant, kanske kan du dela egna växter eller driva upp från frö. Allt måste inte vara klart med en gång. Sen återstår bara jordförbättring och plantering. Glöm inte att njuta! Simple as that!
Pyttesmå krokusknölar som delas och planteras igen.
Det går fortfarande utmärkt att plantera vårlökar av alla de slag. Sortimentet i handeln blir mindre och mindre för varje vecka som går, och lökarna mår bra av att komma i jorden så fort som möjligt. Narcisser, scillor, snödroppar, vårstjärna, kungsängsliljor, kejsarkronor, honungslök, krokus, hundtandsliljor, olika slags Allium, iris, stjärnlök, pärlhyacint, liljor, snöklockor, hyacinter, vintergäck, och så vidare – plantera dem så snart du kan för att de ska hinna rota sig innan tjälen. Det är egentligen bara tulpaner som kan planteras under vintern, så länge jorden inte är frusen.
Underbara vita narcisser med kaukasisk förgätmigej ’Jack Frost’.
De flesta lökar har en spetsig topp, som kommer uppåt och en bred bas med lökkaka och små rötter, som läggs neråt i planteringsgropen. De flesta lökar trivs bäst med att planteras på ett djup av 3-4 gånger sin egen höjd. En genomsläpplig jord är den bästa för de flesta lök- och knölväxter. Står de för blött riskerar knölarna att ruttna. Planterar du i en befintlig rabatt eller gräsyta får du ta vad du har, men gör du en helt ny lökrabatt kan du blanda upp jorden på platsen med kompostjord, sand och barkmull.
Kort blötläggning av lökar innan plantering. Här hundtandslilja och kungsängslilja.
Knölar till vintergäck och snödroppar kan vara kinkiga om de fått torka för länge. De ska helst vara helt färska för att få en garanterad rotning. Det bästa är att plantera dem in the green, d v s med blad och allt precis efter blomning. Då har du störst chans att lyckas. Annars, om jorden är torr, kan man ta till knepet att blötlägga lökarna under en timme eller så för att den ska dra i sig vatten och förbereda sig för groning.
En blekgul hundtandslilja.
Hundtandsliljor anses vara nära släkt med tulpaner, men är desto ovanligare i trädgårdarna. De förekommer i vilt tillstånd i lövskogar och bergsängar på norra halvklotet. Blomningen sker i april-maj och lökarna planterar du nu. Löken är avlång och böjd som en banan och liknar en hundtand, därav kommer dess namn. Den bästa växtplatsen är en mullrik jord i halvskuggigt läge, som under buskar och träd i ett woodland. En del frösår sig villigt, medan andra kan delas vid behov.
Kungsängsliljor i mängder. De sprider sig villigt där de trivs.
Kungsängsliljan förekommer förvildad i större delar av Europa. Det är en lämplig växt för glesa gräsmattor och bryn där jorden är något fuktig. De små, runda lökarna sätter du nu på hösten, eller köp krukodlade, blommande exemplar på våren. Det är en lättetablerad växt som har väldigt dekorativa klockliknande blommor i april-maj.
Camassian, stjärnhyacinten, borde användas mycket mer i rabatter.
Stjärnhyacinten Camassia är släkt med sparris och har ätliga lökar. Löken är rund till formen och lär smaka som sötpotatis om man kokar den. Kanske ändå trevligare i rabatten, tänker jag. Finns med blå eller vita blommor i glesa ax. De blommar länge, i maj-juni, då blomknopparna längst ner öppnar sig först och sen går det uppåt. Bladen är dekorativa länge, så de kan utan problem stå kvar i rabatten under sommaren. Camassian mår bra på lätt fuktig jord i sol-halvskugga och blir ofta långlivad. Den kan också sprida sig med frön. En jättefin växt som borde planteras oftare!
Hög tid alltså nu att plantera lök om du vill få en prunkande vårrabatt! Än finns det lite lök kvar i handeln. Kolla på nätet – det finns många företag som säljer blomsterlök, både i Sverige och i utlandet. Lycka till med din blomsterglädje!
Vad är en marktäckande perenn? En planta som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformigt brer ut sig tätt över markytan. Man förutsätter dessutom att perennen ska motstå inträngning av frö- och rotogräs.
Hjärtbergenian är inte den modernaste bland perenner, men funkar fint som marktäckare.
Fördelar med perenner under buskar och träd Marktäckande växter isolerar jordytan mot både kyla och värme. Det ger jämnare marktemperaturer. De gynnar djurlivet, speciellt i samplantering med högre buskar och träd. När planteringen sluter sig behövs ingen ogräsrensning av jorden. Om löv tillåts falla ner och multna mellan och under växterna får man en luckrare jord och föda till fler jordorganismer och insekter på köpet.
Låt höstlöven ligga kvar och förmultna i rabatter och bland marktäckare!
Det nedbrutna växtmaterialet blir till långsamverkande gödsel för planteringen. Genom att marken är täckt minskar också behovet av vattning, eftersom avdunstningen blir mindre. Sammantaget kan man säga att ett väletablerat marktäckande skikt sparar tid på underhållet.
Daggkåpan är en fin marktäckare, men kräver putsning under sommaren.
Marktäckande perenner som ersättare för gräsmatta Kantänka är det inte bara jag som helst hade sluppit att klippa gräsmattan. En skötselkrävande gräsmatta kan många gånger ersättas av låga, marktäckande växter. I branta slänter som är svåra att klippa eller mellan plattor kan man även använda marktäckande perenner som ett alternativ.
I Ulla Molins trädgård finns mängder av marktäckare. Till vänster kattfot och ovan till höger Artemisia.
Gräsersättningsväxterna måste uppfylla två krav: de måste vara tätväxande och dessutom tåla en del tramp. I en solig del av trädgården kan vanlig vitklöver Trifolium repens bilda riktigt täta bestånd, som växer revbildande och ganska snart bildar en tät matta. Andra härdiga arter, fast inte lika robusta, är silverfärgad kattfot Antennaria dioica och gul fetknopp Sedum acre. De passar i genomsläpplig jord och full sol. Rödbladig revsuga Ajuga reptans ’Braunhertz’ passar på mindre ytor där man ha något kontrasterande i färg.
Brunneran ’Jack Frost’ är en skuggtålig perenn med spektakulära blad.
En av de bästa gräsersättningsväxterna är krypkotula Leptinella squalida, som snabbt brer ut sig i låga mattor. Den har dock något svag härdighet och utvecklas därför bäst i skyddade lägen. Den invasiva sylnarven Sagina subulata bildar snabbt gröna mattor, men man ska vara medveten om att den sprider sig gärna i grusgångar där man kanske inte vill ha den.
Bergormroten är relativt låg, mycket tät och rikblommande hela säsongen.
Istället för fogsand kan man plantera fogväxter mellan glest liggande stenplattor. Speciellt lämpliga är oregelbundna naturstensplattor av kalksten eller skiffer. Fogarna bör vara minst 5 cm breda om växterna ska ges en chans att överleva och föröka sig. Fogväxterna ska tåla ett näringsfattigt underlag och klara torka. De behöver inte vara lika slitagetåliga som de gräsersättande växterna, eftersom man sällan går direkt på växterna, utan håller sig på stenplattorna.
Krypkotulan är en pytteliten marktäckare som trivs i fogar mellan plattor.
Fogarna fylls med grusblandad planteringsjord för att växterna ska få ett underlag som håller i alla fall lite fuktighet och näring. Använd en smal planteringsspade för att få ner små tussar av växterna. Vattna de första veckorna så inte växterna torkar ut innan de rotat sig.
Murgröna är en aggressiv marktäckare som även tar sig uppför träd, plank och husväggar.
Det bästa sättet att lyckas med marktäckare är att utgå från hur växtsamhällen fungerar i naturen. I naturen förekommer ingen bar jord, utan marken är alltid täckt av växter. Olika växtlighetstyper uppkommer beroende på platsens förutsättningar, även kallat ståndort. Det innebär en sammanvägning av jordmån, ljusförhållanden, markfukt, vindförhållanden och ev redan befintliga arter. Naturliga växtsamhällen utvecklar växtskikt på olika höjd för att utnyttja växtplatsen maximalt. Däremot är det sällan endast en växtart som bildar markskikt.
Geranium macrorrhizum, flocknäva, ger ett jämnt, enhetligt intryck som skapar naturlighet i en plantering. Det är en mycket bra marktäckare, en av de mest användbara. Den är kraftfull och pålitlig och tål torr skugga. Den kan användas som undervegetation till buskar och träd och i samplanteringar av olika mattbildande växter eller i rena bestånd. Den klarar inte för torra förhållanden. Finns i många namnsorter med olika blomfärg.
Stort bestånd av tätväxande flocknäva.
Ståndorter Grovt kan man dela in trädgårds- och parkmiljöer i fyra olika grundståndorter: torrt och soligt, torrt och skuggigt, fuktigt och soligt, fuktigt och skuggigt. Naturligtvis finns det mängder av lägen som befinner sig mittemellan också. Ju fler ståndortsfaktorer som stämmer ihop för de ingående arterna, desto mer lättskött blir planteringen. Och det vill vi ju alla ha, eller hur!
En blomsteräng i trädgården under blommande äppleträd – det är drömmen för många. Inte omöjligt att åstadkomma, men det tar kanske lite tid, beroende på vilken metod du använder och på vilken jordart du har. Ängsvegetation gynnar den biologiska mångfalden och ger en annan trädgårdsupplevelse än den ordnade parken eller trädgården.
Brunörten är en försommarblommande växt som humlorna älskar.
Att bara låta gräsmattan växa vilt och hoppas på att det blir en blomsteräng blir sällan så bra. De flesta gräsmattor är alldeles för näringsrika och tillväxten för kraftig för att blommorna ska orka konkurrera med gräset. Är det en större bit mark som ska omvandlas kan ett sätt att magra marken vara att så in råg och skörda det tidigt eller att sätta potatis.
Åkervädden är en kär ört som även hararna älskar att knapra på.
Grödan tar upp mycket näring och dessutom hjälper bearbetningen till att bekämpa en del ogräs som säkerligen finns i jorden. Den kommande ängsytan ska vara möjligast fri från fleråriga ogräs som kvickrot, kirskål, fräken och åkertistel. Finns det mycket ogräs redan kan täckning med svart markduk under 1-2 säsonger vara en god förberedelse för att rå på ogräset.
Klippta gångar genom ängen för att kunna se växter och insekter på nära håll.
Man kan också schakta bort de översta 15-20 cm matjord och dra nytta av den fattigare alven när man anlägger sin blomsteräng. Ev kan man lägga på näringsfattig, sandblandad jord före etablering av ängsväxterna.
Nyanlagd del av ängen med pluggar av åkervädd. Bakom växer befintlig gulmåra.
För att anlägga en ny äng kan du gå tillväga på olika sätt: – köpa färdig ängsmatta i rektangulära bitar färdigt insådda med blommande växter. – plantera pluggplantor i luckor i befintlig mager gräsvegetation. – så en ängsfröblandning i plöjd och harvad jord. De två sista alternativen kan också kombineras för ett snabbare resultat.
Väddklinten har fångat en bastardsvärmare.
Det finns fröer och pluggplantor för olika marktyper och miljöer. Utgå från den jord och de fuktförhållanden som finns på platsen. Pratensis och VegTech är två svenska företag som har ett brett sortiment ängsprodukter, såsom pluggplantor, ängsfröer och färdiga ängsmattor.
Teveronikan föredrar något friskare mark.
Själv har jag en gräsmatta som delvis ligger på torr och näringsfattig jord. Där har redan tidigare funnits eller vandrat in olika blommande växter som gulmåra, blåklockor, brunört, johannesört, rölleka, kärringtand, fibblor och prästkragar. Har sedan grävt bort grässvålen i rutor och planterat plugg och sått in frö av nya arter som passar i den miljön.
Gräset är bortgrävt och pluggar av bl a axveronica, åkervädd och mandelblom har planterats.
En ängsyta måste skötas, även om det är en ganska enkel skötsel. För att behålla karaktären och för att växterna ska hinna fröså sig själva är det viktigt att slå ängen efter blomning. Början av augusti brukar vara en bra tid. Använd lie, slåtterbalk eller röjsåg med klinga. Trimmer är inte bra, för den trasar sönder gräsklippet istället för att klippa av det. Låt det torka i en vecka innan gräset räfsas ihop och tas bort. Klippet ska inte lämnas kvar, eftersom det tillför jorden näring. Ängen ska absolut inte gödslas, utan hållas så näringsfattig som möjligt. Då kommer den att vara länge till glädje för både människor och insekter.
