Trädgårdskonsult – Sida 20 – Greenspire Trädgårdskonsult

Amaryllisen står i knopp inför jul

Idag kan du köpa amaryllislökar både i mataffären och på macken. Det är ofta små lökar med tunna stjälkar och en kruka som generöst dekorerats med allehanda plastiga prydnader. Den ger säkert en fin julblomma, men värst stor blir den inte och sällan kommer det upp två blomstjälkar. Satsa på en kraftig lök istället så ska du få se på blomsterprakt! Och det blir en långvarig vän som återkommer år från år.

Hur gör man för att återanvända sin amaryllislök? I en gammal text från 1842, Kort anvisning till lökväxters, särdeles hyacinters drifning i rum af en blomstervän står det så här: ”Löken upphänges i October nära intill en kakelugn, som hvarge dag eldas, hvarvid dock tillses att löken ej genom beröring med den varma kakelugnen blir stekt eller bränd. Sålunda förblir den hängande till dess den framskjuter en rödaktig blomknopp, hvilket sker innan bladen utskjutit och vanligen i Februari. Så snart detta inträffar, nedtages löken och inplanteras i jord med våt mossa samt vattnas ymmigt, då man efter 5-7 dagars förlopp har den purpurröda, med guldstoft beströdda blomman utslagen. Sedan blomman vissnat, ger man löken mindre vatten och utplanterar den i Maj på kall jord, der den får stå tills i slutet av Augusti, då den åter upptages, får ligga i luften till dess bladen vissnat, putsas och i October åter upphänges för att drifvas.”

När julen är över och amaryllisen blommat klart så sätt den i fönstret och börja gödselvattna tills det är dags att plantera ut den. Eller gör som jag – låt den stå kvar i fönstret hela sommaren, kanske lite gömd bakom gardinen, och vattna så där lagom så att den håller sig grön. Tids nog visar den om den vill vila eller börja sätta knopp. På vårvintern är det normalt dags. Då kan du plantera om löken i ny jord och vattna den lite mer så rotbildningen kommer igång. Men när blomstängeln blir längre är det bäst att sluta vattna så inte stjälken blir alldeles för lång och ranglig.

Genom att ge löken en ordentlig vattning väcker du den ur dvalan. Därefter, spara på vattnet tills efter blomningen.

Hur sköter man en azalea?

Har fått frågan vid några föredrag och kortkurser av engagerade hobbyträdgårdsägare som tycker azaleorna är lite kinkiga. Men ordnar man bara till en bra jord och lite skyddad växtplats så brukar det faktiskt ordna sig. Azalea är nära släkting med rhododendron, men den tappar bladen på hösten som vilken som helst lövfällande buske.

Rötterna är ofta väl sammanhängande i rotklumpen och växer mest ut åt sidorna. Därför är det bra att gräva en bred planteringsgrop när du ska plantera azalea och rhododendron. Gräv bort jorden och fyll en skottkärra och kör iväg till något annat ställe som du behöver fylla ut i trädgården. En ny jordblandning till azaleagropen gör du så här: 50% grov spagnumtorv som ska vara okalkad och ogödslad. 30% förmultnade granbarr eller barkmull. Resterande 20% ska vara en blandning av väl multnad kompost, fin skärv och sten, tunna kvistar av t ex granris, sand och välbrunnen stallgödsel.

Har du möjlighet att testa pH, dvs surhetsgraden, med mätstickor eller elektrisk pH-mätare så kan du justera in den i rätt intervall. Azaleor trivs i en jord med lågt pH, ca 4.5-5.0 är bra. Behöver pH sänkas så kan du använda t ex järnsulfat som används för att bekämpa mossa i gräsmattor. Rhododendrongödsel innehåller också järnsulfat. Sprid gödsel två gånger under våren, första gången vid snösmältningen och den andra gången strax efter blomningen. Torven i jordblandningen är också sur och hjälper till att på längre sikt hålla pH nere.

Om pH går så högt som upp emot 6.0 får buskarna klorotiska blad, gulfläckiga eller ljust gulgröna och tillväxten blir svag. Bladen blir ofta lite hängiga och plantan ser allmänt vissen ut. Så det är viktigt att hålla surhetsgraden nere för att plantorna ska trivas.

Sen är vattningen förstås viktig, framför allt under heta sommardagar. Jordblandningen som jag beskrivit ovan kanske har hunnit torka upp ordentligt och då måste man vattna med stora mängder tills all torv och barrmassa vattenmättats. För att inte dina azaleor ska vakna för tidigt om våren, brännas av solen och torka ut av blåsten är en placering under högre, skyddande träd en god idé. Ekar, tallar och tujor är bra grannar då de håller en sur miljö. Du ska dock se upp med några grannar som är direkt olämpliga: valnöten avger ett gift från både rötter och blad som inte är bra för rhododendronsläktingar. Lönnens stora blad förmultnar dåligt och bildar istället tjocka blaffor av täta lövskikt. Och björken tar alldeles för mycket vatten så de fuktkrävande azaleorna utarmas. Annars blir det ofta bra med barrträd i anslutning till de färggranna azaleorna. De bildar en lugn bakgrund och skapar ett bra mikroklimat som buskarna trivs i. Det här är mina bästa azaleatips, och som du kanske gissar så är det ofta den första punkten man stupat på om azalean inte trivs. Då brukar jag säga att tänk på miljön i Sofiero slottspark och hur enormt fina rhododendron och azalea som växer där. Det är den miljön som vi ska försöka återskapa.

Undersköna höstkrokus

Promenerade i den höstvackra Alnarpsparken för några dagar sedan. Tittade mest på trädkronorna medan jag försökte repetera alla märkliga och ovanliga träd som jag träffade på. Plötsligt lyser det till i löven på marken och där står ett helt stim av lila höstkrokus.

Höstkrokus heter Crocus speciosus och är just nu mitt i sin blomning. Den är rätt lik en vanlig vårblommande krokus, men har mycket längre hals och inga blad. Blommorna är blåvioletta med mörkare strimmor på kronbladen. Pistillen är orangegul och kontrasterar vackert mot det lila. Den långa, klena halsen gör att blommorna behöver lite stöd av t ex gräs, för att de inte ska lägga sig platta vid regn och blåst. Så det passar bra att plantera dem i gräsmattan.

Knölarna planteras under sensommaren, i augusti, på ca 10 cm djup. Höstkrokus sprider sig ofta villigt om de får stå ifred. De kan också planteras under buskar och träd, men det är viktigt att växtplatsen är solig och varm för att höstkrokus ska hinna blomma innan senhösten. Jorden ska vara sandblandad och genomsläpplig. Stående fukt i jorden leder till att knölarna ruttnar bort, så se till att jorden har lätt att torka upp, speciellt på sommaren. Ett tips är att plantera på en liten kulle eller i ett stenparti. Växten kommer från varma trakter kring Turkiet, Kaukasus och Iran.

Börja planera för övervintring av oliv- och citrusträd

Ännu är det varma nätter i Skåne, men snart är det dags att ta in medelhavsväxterna som står ute. Vissa tål någon köldknäpp, andra måste skyddas mot första frosten. Afrikas blå lilja, Agapanthus, trodde jag var på ruinens brant i våras efter en sen frostnatt. Bladverket frös och hängde trist och såg ungefär ut lika aptitliga ut som hostans blad när de fått frost. Men som tur var hade inte rotsystemet tagit skada, utan det kom fram nya blad småningom. Och nu står båda plantorna fortfarande i underbar blom. Ett förmaningens ord inför vinterförvaringen – var sparsam med vattnet för detta är en växt som lätt vattnas ihjäl under vintern. Den ska stå torrt och inte ha mer än ett par deciliter vatten per vinter.

Köpte ett olivträd på rejäl stam i somras. Det har inte hunnit växa till sig så mycket, men smälter fint in vid trappan med mina andra medelhavsväxter. Oliven är lite köldtålig och behöver nästan en svalare period för att komma i blom. Jag tänkte låta det smaka på lite kyligare grader, men sedan bära upp på vinden där det blir 5-8 grader om vintern. Lite bladfall får man normalt räkna med, men det kommer nya till våren. Fortsätt vattna med lite längre intervaller, varmare utrymme = mer vatten, svalare = mindre vatten mer sällan. Olivträdet tackar för extraljus i form av kallvita lysrör eller lågenergilampor. Så det tänkte jag fixa i år. Ansluten till en timer kan den lysa 12-15 timmar per dygn. Till våren klipper du sedan in de längsta och rangligaste grenarna i samband med att du flyttar ut plantan.

Citrusträd övervintras också svalt och ljust. De ska nog inte frysa alls, utan tas in före frosten slår till. Citrusträd är blom- och fruktbärande året om så de behöver ett näringstillskott även om vintern. Det ska vara speciell citrusnäring som innehåller extra järn. Den ger du en gång varannan vecka istället för en gång i veckan som på sommaren. Citronträd ses ibland med gulaktiga blad. Det kallas kloros och beror just på järnbrist.

Har förresten skördat några citroner från mitt träd nu i höst. Frukter som tagit över ett år på sig att mogna. Men det var värt väntan för aromen är helt enastående! Släng er i väggen vanliga citroner i affären. Det minsta man kan kräva numera är ekologiska sådana, för nu har jag blivit kräsen!

Blanda gärna in gräs i rabatten

Gräs börjar bli mer och mer accepterat och efterfrågat som trädgårdsväxter. Det finns prydnadsgräs för alla typer av rabatter, från torrare till sådana som ligger i skuggan och mer fuktigt. Prärieinspirerade planteringar är underbara nu om hösten. Där samsas gärna gräsen med perenna växter som olika rudbeckior, kärleksört, anisisop, perovskia, höstaster, solbrud mfl. En skuggigare woodlandträdgård hyser ormbunkar, höstanemoner, hasselört, funkia och murgröna vid sidan om skuggtåliga bambu och gräs med vitbrokiga blad.

Jag skulle säga att gräsen kom till trädgårdsdesignerns medvetande med hjälp av Piet Oudolf omkring år 2000. Drömparken i Enköping grundlades lite tidigare och på Bo01 i Malmö skulle det anläggas en stor park med gräs som marktäckare. Sedan dess har gräsvurmen tagit fart på allvar och Oudolf blivit berömd internationellt för sina prärieplanteringar.

Ett stiligt gräs är Stipa gigantea, jättefjädergräs. Den finns i olika namnsorter och vill man ha ett lite lägre jättefjädergräs så är sorten ’Pixie’ bäst. Jag gillar samplantering bäst, t ex med höstanemoner och rosor som i denna rabatt. Då får den samspela och åstadkomma rörelse med sina fjäderlätta ax. Annars kan man ju placera den som en solitär i en grusträdgård också.

För växtnörden är det säkert bekant att Stipa gigantea inom kort antagligen kommer att övergå till namnet Celtica gigantea. Botanister har under många år utrett släktskapet inom gruppen Stipa och gett dem nya släktnamn. Det tar ett par år att arbeta in ett nytt namn, det har jag märkt. Och man får skriva in de nya namnen i sina gamla växtlistor och -böcker för att sakta med säkert nöta in dem. Svansfjädergräset, Nassella tenuissima, är ett annat gräs som förr räknades i gruppen Stipa. Ett underbart perenna gräs som gör sig bäst i stor mängd, men gärna inblandat i planteringar med starkt upprätta blommor som iris, liljor och varför inte vår alldeles vanliga tagetes.

Örter med läkande effekter

Vem har inte stött på fenomenet med fallande energinivå efter en arbetsvecka så här på höstkanten. Men jag hade ju nyss semester, det kan inte vara sant. Ska man gå och vänta ett helt år på nästa långa ledighet och redan nu vara så här trött? Det är ju inte bra om du känner dig så.

Att ta vara på den sista solen och värmen om helgerna och lunchrasten är viktigt för att inte tappa styrfarten. Och våga dig på att botanisera i trädgården eller naturen efter uppiggande och läkande växter. På köpet får du en skön liten promenad och doftupplevelse.

Känner du dig trött och stressad kan du plocka några färska blad av mynta och citronmeliss som du låter dra i hett vatten till ett örtte. Det är hälsosammare än kaffe och du får myntans uppiggande effekt samtidigt som citronmelissens hjälp mot spänningshuvudvärk, hjärtklappning och nervös mage. Riv i lite färsk ingefära och toppa med några rosen- eller ringblommeblad så har du ett riktigt skönhetste.

Ett doftande hav av lavendel kan göra en helt snurrig i sin intensitet. — Många goda egenskaper har lavendeln som läkeväxt.

Fotbad är välgörande för hela kroppen samtidigt som fötterna blir lena och mjuka. Du kan använda till exempel följande växter: en handfull rosenblad, som innehåller hudvårdande oljor. Några tusenskönor med hudvårdande egenskaper. En handfull maskrosblad för deras stärkande och renande effekter. En hand kirskål, eftersom den är stärkande och bra för cirkulationen. Några grenar lavendel för dess lugnande effekt. Eller några myntakvistar för deras svalkande och uppfriskande egenskaper. Ta vad du kan få fatt i och lägg örterna i ett varmt fotbad. Badda fötterna i 15-20 minuter och avsluta gärna med en skrubbkräm och en skön fotsalva.

Jag har hittat ett recept på fotskrubb som är jätteskön. Funkar även som handskrubb för slitna trädgårdshänder. Du tillverkar den med vanlig mixerstav. Förvaras helst svalt i tättslutande burk. Det här behöver du:
1 dl blad av någon myntasort du gillar
½ dl mandelolja (finns bl a på apoteket)
1 dl vanligt strösocker
1 msk färskpressad limejuice
1 tsk rivet skal av lime

Ett stärkande te gör du på mynta, citronmeliss, rosenblad och ingefära.

Andra fina, läkande örter som du kan äta och dricka: Lavendel har en lugnande effekt. Används t ex som torkad i lavendelpåsar som man lägger i linneskåp och sovrum. Fint hackad färsk lavendel, dvs oljan i bladen, är bra mot torr hud och eksem. Rosmarin som teväxt har en uppiggande och koncentrationsstärkande effekt. Den innehåller massor av antioxidanter och ökar cirkulationen i händer och fötter.

Underbara Haven Österlen

Ibland måste man ta sig ut på lite inspirationsturer för att hämta kraft och idéer för sitt skapande arbete. Många gånger går färden till Österlen för där finns det alltid någon strand, någon trädgårdsgata eller liten butik som jag inte varit till ännu. Och det spelar inte så stor roll om vädret är si eller så, för det är alltid fint på den skånska östkusten. Förra veckan drog jag bl a till trädgården Haven som ligger i Gärsnäs.

Läketrädgården innehåller växter som använts inom medicinen.

Haven Österlen är egentligen en rehabiliteringsträdgård som används av personer med kroniska smärttillstånd och stressrelaterade symtom. Man strävar efter att trädgården ska bli den första anhalten på väg tillbaka mot arbete. Med hjälp av ett behandlingsteam bestående av olika terapeuter, läkare, trädgårdsmästare och pedagoger kan man få hjälp att sakta och i egen takt bli mer aktiv och uthållig i de dagliga övningarna.

En dag i veckan sommartid är trädgården öppen för allmänheten. Då får man ta del av de underbart välskötta trädgårdsrummen, odlingarna och pelargonutställningen i orangeriet. Det är en otroligt avkopplande miljö och här skulle jag ha kunnat sitta i timmar och bara glo på blommor och insekter. Passade också på att handla fina växter och krukor i butiken. Svåra att motstå!

En rabatt med vita malvor och svävande violetta fjärilsväxten jätteverbena.

Och så såg jag den vackraste slända jag någonsin sett. Den hängde (sov?) i en buske och lät sig tittas på. Se vilka färger – turkost och limegrönt och så de transparenta vingarna.

Höstblommande klematis är helt rätt

Många av perennerna börjar nu tappa sin spänst och det är bara de riktigt sentblommande som står sig. Räddaren i nöden är en senblommande klematis som dessutom ger lite höjd åt rabatten.

Tyvärr kan jag inte namnen på dessa skönheter, men funktionen är jättebra, så det ska nog bli fler sådana. Se hur de väver in sig så fint bland de andra växterna! Fina tips för växtkomposition och trädgårdsdesign bland perennerna. Senblommande klematis beskärs hårt på våren för de sätter knoppar på årstillväxten. Lättskötta och enkla att hålla. I like!

Det blir nog gott om björnbär i år

Har inga björnbärsbuskar i trädgården, men plockar en del ute i naturen och det syntes redan på försommaren när de blommade att det kommer att bli ett speciellt gott björnbärsår i år. Skulle tro att de flesta bären hinner mogna eftersom augusti varit så varm. Än så länge är det bara något enstaka bär som varit ätmoget och de var riktigt sura, men här finns att ta av när de väl blir mjuka, svarta och glänsande.

Vilda björnbär har fruktansvärda taggar med hullingar som griper tag och vips så har hela rankor slingrat sig om ett ben eller en arm. Trädgårdsbjörnbär är lyckligtvis oftast taggfria. ’Black Satin’, söta ’Lochness’ och ’Thornless Evergreen’ är tre vanliga sorter. Den senare bär frukt redan i månadsskiftet augusti-september, annars är det vanligt att man plockar björnbären i september månad. Lite beroende på växtplats. Helst ska den stå soligt och varmt i fuktig och näringsrik jord. Gärna mot en södervägg. De 3-4 meter långa grenarna spaljéras mot väggen för att inte bli ett svårskött risbo.

Akta dig för de taggiga lianerna hos vilda björnbär! — Ettårsskott hos vild björnbär, men redan nu ser taggarna respektingivande ut.

Björnbär beskärs sent på hösten, med samma princip som hallon, så att alla grenar som burit frukt tas bort. I sämre lägen kan man behöva täcka de unga skotten som ska ge bär nästa år. Då lägger man ner dem på marken och täcker med ris och löv över vintern. Till våren binds de upp mot spaljén.

Blommor vid sidan om mognande bär är typiskt för björnbäret. — Ljusrosa blommor vid sidan om mognande bär är typiskt för björnbäret.

Stilig stockros sårläkande läkeväxt

Stockrosen, Alcea rosea, är en gammal kulturväxt i Europa och Sverige och har länge använts som medicinalväxt. Den ansågs ha sårläkande egenskaper och användes även mot ögonsjukdomar. Stockrosen härstammar från mellersta Asien och Turkiet och det ger lite vinkar om var den trivs bäst. Torrt och stenigt är inget hinder. Dess rötter gräver sig djupt ner i backen och hittar vatten långt där nere. Därför kan man se så fina stockrosbestånd intill husväggar och mellan gatstenar på de hetaste, torraste platser.

Stockrosen blir så hög och tung att plantan måste bindas upp, för den brukar kapsejsa förr eller senare. Stammen är grov och rak och sträcker sig 1,5-2 meter över marken. Det finns både enkla och fylldblommiga stockrosor i alla slags färger. En häftig accentväxt är den svarta A.rosea ’Nigra’. Blomningen startar i juli och håller i sig ända in i september. För att säkra återblomning på en annars ofta tvåårig planta så klipper man av blomstängeln när den sista blomman är utslagen. Då kan inte växten sätta frö och den provoceras att blomma igen nästa sommar.

Tyvärr angrips stockrosen ofta av rost. Samma typ av rost angriper också malvor, och om man har båda i trädgården så värdväxlar den här svampsjukdomen gärna dem emellan. Rostsjukdomar är svåra att bli av med, man måste hålla rent av nedfallna blad och plocka bort rostangripna löv anefter. Någon trädgårdsodlare har tipsat om träaska och extrakt av åkerfräken som bekämpningsmedel, men jag vet inte om det alltid funkar. Klart är att skuggiga lägen och fukt främjar svampsjukdomar, så håll plantorna på solsidan och vattna inte för mycket!

Rosrosten syns med 1-2 mm breda gula och bruna sporkuddar på bladens undersidor.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: