Lättskötta zinnia frösår du nästa vår

Zinnia, Zinnia elegans, är faktiskt en av de lättare sommarblommorna att odla själv i rabatt. Det är en bra snittblomma som håller sig länge ute och den kräver verkligen inte mycket skötsel i förhållande till vad du får i färgprakt. Sen kanske färgspektrat inte passar ini alla trädgårdar, för zinnia är en ganska gräll blomma, men som accent om inte annat, kan den fungera.
Zinnian är en färgstark sommarblomma.
Det går bra att fröså zinnia för att snabba på utvecklingen, men tänk på att den har väldigt ömtåliga rötter, så den ska inte bredsås, utan sås ett och ett frö per kruka så man slipper skola plantorna. Zinnian är en typisk utplanteringsväxt för sommaren och finns till försäljning som fördrivna exemplar. Annars blir det helt klart billigast att så den direkt i rabatten. Oftast gror de inom kortare tid än en vecka.

Så zinnian glest i rabatten.
Så inte för tätt, utan se till så det finns utrymme för luften att cirkulera kring plantorna. Det är blommor som är mottagliga för mögel och röta. Vattnar gör man därför helst i marknivå och inte via spridare. T ex genom att en slang ligga ute i rabatten eller via droppbevattning. Vattnar gör man helst på morgonen för då hinner bladen torka upp innan nattdaggen faller.

Zinnia drabbas lätt av mögel, så plantera dem inte för tätt.

I övrigt behöver inte plantorna så mycket skötsel. För att få en buskigare planta toppar du den och håller samtidigt höjden nere. Man kan gärna plocka bort utblommade blommor under hela blomningen juni-september, för det förlänger blomningstiden. Och klipp gärna in zinnia i buketter, det blir bara fler blommor.

Men visst vill man gärna spara lite blommor för insekterna också. Det här är riktiga fjärils- och blomflugeälsklingar.  För att få utsäde till nästa år sparar du några blomhuvuden som du tillåter att gå i frö. Vid den här tiden borde fröerna ha mognat och klara att skörda. Ta några frökapslar och spara i rumstemperatur i ett kuvert tills det är dags för nästa års sådd.

Zinnia kombineras gärna med lite rufsiga växter för att få en stark kontrast.

Kul kombinationer med zinnia får du om du planterar ihop dem med gräs och andra rabattväxter:

Höga limefärgade eller rosa med jätteverbenan, Verbena bonariensis.
Roströda och ceriserosa med amaranter eller papegojblad.
Ihop med rödbladiga fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum ‘Rubrum’
De orange och gula varianterna tillsammans med daggsalvia, Salvia farinacea

 

 

 

 

 

 


Dags för Den stora Trädgårdsfesten på Sofiero

Fina sommarblomsplanteringar i Helsingborgs stad.
Helsingborgs stad visar en palett av fantastiska urnor och krukor som hämtats hem från olika torg och andra platser i stan.

Fredag, lördag och söndag håller Sofiero Slottsträdgård trädgårdsfest kl 10-18. Det blir blommor, mat, konst, expertrådgivning, tävlingsträdgårdar och förstås Sofieros egna planteringar som skön bakgrund. Helsingborgs stad har plockat ihop en imponerande samling sommarblomskrukor från olika håll i staden. Mycket storblommig begonia har det varit i år. Knalligt, ljuvt och småtokigt om vartannat. Vilken som helst annan kommun kan bli grön av avund i jämförelse med detta!

Dalarnas lustgård på Sofiero.
Christina Högard-Ihr har byggt upp en Dalarnas Lustgård. Montbretia är en årets växt på Sofiero.

I år har Stora Trädgårdsfesten satsat extra mycket på installationer och idéträdgårdar och lyckats skapa en bra mix av olika stilar och smaker. Om bara regnet håller upp så tror jag inte att någon kommer att gå härifrån besviken.

Dahlior är höstens blommor.
Sofieros dahliaavdelning går inte av för hackor.

Kunskapsrummen erbjuder gratis tips och råd inom olika områden: belysning, jord, gräs och bambu, kompostering, rhododendron, växtskydd mm. Det finns inspirationsträdgårdar i olika fasoner och storlekar.

Åldern är inget hinder om man ska hinna bli trädgårdsmästare.
Valter är bara 7 år, men redan utställare på Sofiero.

Minst och yngst torde Valter Eldh, 7 år vara. Han har själv designat sin lilla blomsterdröm och valt ut växter han tycker om. Egentligen skulle det vara lavendel i blått, men eftersom lavendeln hunnit blomma över så övertalade mamma honom att köra på stäppsalvia istället. Och det blev faktiskt väldigt likt, tyckte Valter själv.

Annette von Einem är en världsberömd dansk florist.
Danska floristen Annette von Einem har en alldeles särskild lyskraft.

Det visas många konstverk av florister på Sofiero i årets trädgårdsfest. Den danska stjärnfloristen Annette von Einem har inrett vinhuset med vackra kreationer i olika nyanser av vitt. Vilken tjej, jag säger bara – gå in och kolla hennes portfolio på voneinem.dk Det är helt otroligt!

Regnbågsfärgat med änglavingar i floristens händer.

Det finns flera publika tävlingar och floristernas klänningar är en sådan. På catwalken står de sida vid sida, de underbaraste fina kreationer. Alla blev mina favoriter. På olika sätt. Här en regnbågsdress till en vågad kille och en alldeles otroligt stilig grön sak med bolltistel som effektblomma.

Blomsterkreationer i floristernas händer.

Monbretia och Echinacea är nog årets trendväxter på Trädgårdsfesten. Den ljust gröna solhatten har det passande namnet ‘Green Envy’. Läcker, ja, men vacker? Den kanske inte kommer att bli någon storsäljare, men nog är den annorlunda alltid.

Echinacea är en fin höstblomma.
Grön av avund, ‘Green Envy’ heter den här solhatten.

 

Lyckas med luktärter

Luktärter är klätterväxter som behöver någon form av stöd för sina rankor.

Ingen engelsk köksträdgård utan luktärter! Och ändå startar luktärternas historia på Sicilien, där flera vildväxande luktärter kommer från. Under slutet av 1690-talet skickade fransiskanermunken Franciscus Cupani frön från en av dessa till en engelsk odlare. Där startar den engelska vurmen för luktärter.

Väldoftande luktärter hör hemma i den engelska köksträdgården.
Den vilda sicilianska luktärten ‘Fransiscus Cupani’.

Ca 200 år senare kom nästa steg i historien då förädlingsarbete gav upphov till en mycket mer storblommig luktärt som fick namnet grandiflorus. Det satte fart på engelsmännen och snart uppstod mutationer av nämnda grandiflorus med ännu större blommor. En sådan mutation härleds till slottet Althorpe House, där släkten Spencer bor och där prinsessan Diana ligger begravd. De nya luktärterna hade förutom sina stora blommor även vågiga kronblad.

Stora blommor och god doft har många moderna luktärter.
‘Lisbeth’ är en rosa, storblommig luktärt.

Dessvärre tappade man under förädlingsarbetet småningom bort doften i sin jakt på allt mer spektakulära blomformer. Sedermera har man fått rätt på doftgenen igen och idag kan vi så luktärter med fantastiskt vackra färger och riklig blomning som doftar som luktärter ska göra. Men ännu idag tycker jag att den vilda sicilianska ‘Franciscus Cupani’ hör till de allra ljuvligaste av luktärter. Den har en stark färg i klarblått och lila och en otroligt rik doft.

Luktärter växer mot spaljeer eller trådar.

Luktärter är lätta att lyckas med. För tidig blomning förkultiverar du plantor från slutet av mars. Fröna blötlägger du ett dygn innan sådd. De nya root-training-boxarna som är som smala odlingsrör är lämpliga för just luktärter, som har djupa rotsystem och inte gillar att man stör rötterna med omplantering och dylikt. Men det fungerar lika bra med tomma toarullar som du fyller med jord.

Luktärter kan ta stöd av andra högre växter som vallmo.

När risken för frost är över planterar du ut de små plantorna i rabatt eller kruka. Men tänk på att jorden ska vara näringsrik och fin. För kontinuerlig blomning kan man så luktärter med några veckors mellanrum på friland. Och sen när de väl kommer i blom gäller det att plocka. Plocka varje dag för att stimulera plantorna att bilda nya blommor. Låter man luktärten gå i frö slutar den blomma.

Luktärter sås från frö tidigt om våren.
Luktärten ‘Almost Black’ lutar sig mot en anisisop.

Vitt som bas i sommarblomsplanteringen

Rosa och ljust blått passar bra ihop med vita blomfärger.
Olivträdet och korgen ger silvertoner, vita sommarljus, lobelior och margeriter blandas med några rosa och ljusblå toner.

Vita blommor och silverfärgat bladverk lyser i dunkelt ljus och på skuggsidan. Därför har jag i år valt att lägga vitt som grunden för mina krukplanteringar som ligger vid uteplatsen med eftermiddags- och kvällssol. När det skymmer sätter jag mig vid blommorna och doftar och tar in det svaga skimret av de ljusa färgerna. Vitt är en elegant och sober färg och fastän min uteplats inte för övrigt är värst elegant, så känns det ändå himla stiligt.

Nemesia finns också med vita blommor trots att de orange är vanligast.
Nemesia och hängpelargon i en skön kombination planterade i en sk hanging basket.

Vitt och silver är bra färger att samplantera med andra granna blommor, men nästan vackrast på egen hand. Fast i intensivt solsken kan det bli svårt att uppfatta nyanser och detaljer i vita blommor. För att öka på den rena och fräscha känslan med vitt blandar jag gärna in ljusa pasteller som krispar till de vita blommorna. Ljust lila, som i pelargonen ovan och en mörkare botten av en planta mörk alunrot. Nemesia är en rikblommande annuell som gillar soligare lägen och kräver lite putsning av överblommat för att hålla igång blomningen. Detsamma gäller för hängpelargonen, så de klarar sällan sommaren helt på egen hand utan hjälp.

Gaura ären sommarblomma som håller igång hela säsongen med vita stjärnformiga blommor på långa stjälkar.
Vitblommande gaura påminner om fladdrande fjärilar.

Gaura lindheimeri, sommarljus, är en av mina absoluta favoritväxter! Den blommar hela sommaren, fast ofta bara med ett mindre antal blommor samtidigt som nya knoppar bildas. Den ger därför ett väldigt luftigt och elegant intryck. Jag använder den mest i kruka, men den kan samplanteras i rabatt också och användas som en vävarväxt. Gaura trivs bäst på varm och solig växtplats. Det finns även ljust rosa sorter, men även den vita har svagt rosa toner på baksidan av kronbladen. Det finns både fröförökade och plantor drivna från sticklingar. De kommer igång lite olika snabbt på säsongen. Gaura kan övervintra nergrävd i rabatt om man skyddar plantan mot stark kyla.

Eldkrona är en mycket giftig växt från Centralamerika.
Eldkronan blommar i omgångar och behöver mycket näring och vatten.

Lantana camara, eldkrona, finns både att köpa som låg rabattväxt och som uppstammad. Det är en växt som härstammar från rejält varma trakter i Centralamerika. Många av sorterna är starkt lysande i varma färger, men jag fastnade i år för den svagt ljusgula som en kombinationsväxt. Tänk på att det är en giftig växt, så man ska inte förledas att smaka på de aromatiska bladen. I tropiska trakter räknas det här som ett giftigt, invasivt ogräs som sprider sig enormt i fuktigare marker. Men här hos oss sätter frosten effektivt punkt för spridningen.

Cosmos trivs i varmt och soligt läge i både kruka och rabatt.
Rosenskäran i pastelligt rosa ihop med sommarljus blir en luftig plantering.

Rosenskära, Cosmos bipinnatus, är en annan sommarfavorit som aldrig fattas hos mig. Det brukar vara svårt att hitta frö till den rent vita sorten, men rosenskära är lätt att samla frö från och så själv. Dock måste man förkultivera om den ska hinna blomma i vettig tid. I år blev de vita väldigt knubbiga och kompakta plantor, vilket överraskade mig något, eftersom jag hade planterat ut dem i rabatt ihop med lila jätteverbena. Verbenan är nu uppe på helt egna höjder och det blev inte det mingel jag hade hoppats på. Några rosa Cosmos har fått bilda par med sommarljus och lobelior och det är bara mmm! Tänk på att ständigt noppa bort utblommade fröställningar för att inte tillväxt och knoppbildning ska avstanna.

Silvernjurvinda är en perfekt växt för krukor och hängande amplar.
Silvernjurvinda lägger sig över kanten och lobelian fyller i på lite högre nivå.

Över kanten på krukorna lägger sig silverfärgade Dichondra argentea, silvernjurvinda, som är en enkel och anspråkslös bladväxt med trevligt växtsätt. Den ser lite klen ut på våren när man köper plantorna, men med tiden blir den ett riktigt trassel som kan vara svår att reda ut om man handlar den för sent. Silvernjurvindan blir bara 10-15 cm hög men rankorna kan bli rejält långa. Den trivs både i soligt och lite skuggigare läge och klarar av att torka ut i kortare perioder. En helt perfekt utfyllnadsväxt som passar både kruka och ampel.

Snötörel passar på skuggig växtplats.
Snötörel är en tacksam växt som man inte behöver pyssla så mycket med. Den klarar sig ändå.

Ytterligare en vävarväxt som går i det skuggigare läget är snötöreln, Euphorbia Diamond Frost. Här samplanterad med plättar i luften. Den växer ofta till sig rejält om den får gott om näring. Snötöreln blommar oavbrutet hela sommaren och behöver inte putsas. Men se till så inte jorden är ständigt fuktig, för då kan den angripas av mögel och tyna bort. Så en väldränerad jord uppblandad med sand är ett bra tips.

 

Trädgårdsinspiration från England

Perenner i samstämda färger med avvägda blomningstider kräver mycket planering.

Från ingenstans dök den upp, den Engelska Trädgården på Svabesholm på Österlen. Två trädgårdsskapare med drömmar om det vackra engelska blomsterarvet som bestämde sig för att ta steget och förverkliga en egen skånsk Garden, uppbyggd 2014. Anette och Maria är två tidigare ekonomer som bytte bana i livet. De hittade perfekta samarbetspartners i Svabesholms Kungsgård med café och gårdshotell. Platsen är en sedan tidigare uppväxt “rammiljö” med häckar, träd och höga buskar. Du hittar till Svinaberga by om du styr mot Stenshuvud Nationalpark.

Perennbäddarna och rosenträdgården är de stora dragplåstren i den engelska trädgården.

Trädgården är uppbyggd kring några olika trädgårdsrum: the Cottage garden som ligger strax intill ingången med the Shop & Nursery. Genom en smal pergola når man fram till huvudstråket the Double borders med sina färgstämda perennaplanteringar som går i rosa-lila respektive orange-gult. Rejäla bäddar talar vi om här, inget en normal trädgårdsägare förmår peta ihop inte. Växtvalet är sansat, men färgtonerna desto bättre avvägda.

Vitt och rosa är en bra färgkombination.

Vi börjar från de rosalila kombinationsplanteringarna. Här träffas nu under högsommartid bland annat fackelblomster, en ljusrosa kransveronika, kärleksört, drakmynta, flox och rosenflockel.

Rosa ochrödlila perenner passar bra ihop.

Den rosalila rödmalvan Malva sylvestris ‘Zebrina’ trivs ihop med rosa kransveronika Veronicastrum virginicum. Malvan är en kortlivad perenn som kan dyka upp i rabatten för att sedan nästa år vara försvunnen. Jag hade den ett par år, men sedan var den puts väck. Kransveronikan gillar jag mer och mer. Den blommar länge och rikligt under sensommaren. Båda de här växterna trivs i välmyllad jord med tämligen god fuktighet och det är väl därför jag har svårt att få dem att trivas hos mig.

Grekvädd och kärleksört trivs i väldränerad jord.

Vänder vi blicken lite kommer nästa parti växter med den luftiga grekvädden Knautia macedonica med sina vinröda knappar jämte samma kransveronika och kärleksörten Hylotelephium ‘Matrona’ som har samma mörkröda ton i sina stjälkar. Grekvädden är en fin vävarväxt som minglar in bland andra växter med sina höga stjälkar. Bägge dessa trivs i väldränerad, något torr jord och bara måttligt med näring.

Solbrudar vill ha lätt fuktig jord och god tillgång på näring.

Vandrar vi nerför gången mot lusthuset övergår färgerna till den gul-orange paletten. Här bränner det till och blir lite mer dramatiskt än i den förra färgskalan. De brunröda solbrudarna Helenium autumnale har dekorativa bruna knappar som insekterna bökar runt i på jakt efter nektar. Här möter de mörklila stäppsalvian ‘Caradonna’ och en citrongul ros.

Austinrosen Emma Hamilton har en utsökt vacker färg med mörka skott och knoppar.

Den blekorange Austinrosen ‘Lady Emma Hamilton’ har jag träffat på många gånger i sommar. Och den är imponerande. Till skillnad från många Austinrosor med droppande, tunga blommor på lite veka stjälkar har vi här en ros som står rak på styva grenar. De unga årsskotten och knopparna är rödbruna och det är hur raffinerat som helst till de blekt aprikosröda blommorna. Den doftar gott och lite citrusfruktigt. Blomningen håller på hela sensommaren från slutet av juni. Jättefin, måste jag säga.

Köksträdgård med upphöjda bäddar och en botten av träflis.

En liten promenad uppför stigen hamnar vi i the Kitchen garden. Än så länge lite outvecklad. Man har lagt det första krutet på perennavdelningen och det är helt förståeligt. Småningom kommer den här köksdelen att utvecklas mer. Här finns upphöjda odlingsbäddar med rejäla plank som avgränsare. Här blir jag riktigt avundsjuk som kämpar på med mina klena brädor. Träflis som lättskött marktäckning och ett kastanjestaket som ramar in ytan mot grannarna.

Luftärter hör den engelska trädgården till.

Och vad vore en engelsk trädgård utan luktärter? Klart de kommer in i bilden här i köksdelen. Väldoftande rankor i rosa, blått och nästan svart. Det är härliga blommor som jag inte heller kan tacka nej till. Tyvärr har mina egna luktärter grott väldigt dåligt i år, så jag fick så om dem. Kanske blir det blomning fram mot hösten. Om det nu blir lite sol! Men rosa ‘Lisbeth’ var i alla fall en läcker pudding här i Svabesholm.

De flesta luktärter har en underbar doft, men det finns också de som inte doftar alls.

 

Planteringsnojs i trädgården

Penseer är ett sätt att piffa upp en trist rabatt.
Den sommarblommande perennrabatten upphottad med småblommiga penséer.

Just nu är det fullt ös i garden center och trädgårdsbutiker om helgerna. Det säljs jordförbättring, blommande växter och kryddörter i mängder. Det är alltför frestande för att man ska kunna låta bli när man går rundor längs gångarna och i växthusen. Jag har oftast en klar bild framför mig vad jag ska leta efter, men ibland blir det ett och annat impulsköp också. Men den senaste investeringen var noga planerad. Det blev äppleträdet Agnes som jag föll för så fort jag läste beskrivningen av det i ett nyhetsbrev. Jag har skrivit om de Nya äpplesorterna i ett inlägg från i vintras.

Äpplesorten Agnes har en krispig smak och tidigt mognande äpplen.
Och här har vi babyn Agnes! Efterlängtad!

Äpplet fick en plats i raden intill mina andra fruktträd. Agnes är en småvuxen sort, så jag vågade mig på en placering ganska nära gången och ca 4 meter från nästa träd. Gropen grävde jag rejäl åt alla håll, både på djupet och bredden.  Vattnade i gropen innan jag satte ner den genomdränkta rotklumpen. Fyllde på med jordförbättring för den befintliga lerjorden med kogödselkompost, egen lövkompost och lite planteringsjord. Såg till så toppen av krukjorden var i nivå med den nya jorden. Trampade till ordentligt, men räknar med att rotklumpen kommer att sätta sig och sjunka ihop i alla fall, så då får jag fylla på med lite mer jord. Nu återstår det att binda upp trädet mot ett stöd och att klippa till en bit hönsnät kring stammen. Sen väntar jag på äpplena!

Pingstliljor och påskliljor återkommer år från år i rabatten.

Jag köpte också lite billiga lökar som hade drivits till snitt, men inte gått åt. Sådana kan man hitta i mängder i någon undanskymd hörna i plantbutiken. Har både narcisser av två slag, en småblommig vit och den doftande pingstliljan Narcissus poeticus ‘Actaea’ (ovan). Hittade flera krukor av vita pärlhyacinter också. De är bara för härliga! Så detta tryckte jag ner där det fanns plats i rabatterna. Narcisserna är tåliga och kommer upp år från år. Jag tycker de gula påskliljorna ‘Carlton’ och den lilla ‘Tête a Tête’ är de allra bästa. De förökar sig glatt och brer ut sig mer och mer för vart år.

Tomatplantorna kräver rejäl jordvolym med välgödslad jord.

Vad händer mer i min trädgård just nu? Växthuset är i gång sedan ett tag. Tomaterna fick komma ut i större krukor (papperskorgar från Ikea) och har än så länge stödvärme från ett element om nätterna. Men jag hoppas de kommer att tjocka på sig lite bättre nu. De stod för tätt innan och blev lite rangliga. Det funkar bra att odla tomat i kruka, men man får räkna med att man förlorar i höjd med att plantera så högt ovan mark. Är det ett litet växthus kan plantering i bäddar vara bättre. Men kalkylera då med våreffekten, dvs att bäddarna tar längre tid att värma upp än jorden i krukor. Tomater kräver mycket gödsel och vatten. Min jord är fet kompostjord med mycket kräm i, så då slipper jag hålla på och gödselvattna under större delen av säsongen. Bättre att kosta på sig en dyrare jord för att spara tid senare, tänker jag.

Småplantor kan gärna förodlas i växthuset där det är ljust och lagom temperatur.
Kronärtskockor till vänster med gråaktiga blad, rosenskära med dilliga blad till höger och nederst chili.

Småplantorna är också på tillväxt i växthuset. Satte nyss ut den förkultiverade salladslöken i landet. De ser inte mycket ut för världen ännu – tunna trådar som purjolök ungefär. Men här har jag ett antal kronärtskockor, chilipeppar och vita rosenskära Cosmos. Dessutom några krukor med dill, som precis börjar komma upp, och plocksallat för den tidigaste skörden. Odla sina egna grönsaker är kul! Vilket underverk det är varje gång ett pyttelitet tomatfrö gror och sen ger kilovis av fina tomater!

Penséerna räddar blomtörsten

Penseer är de tidigaste violerna att odla i kruka.

Bland de tidigaste blommorna att ta fart är penséerna som börjar säljas i Skåne redan i början av mars. Så tidigt kan man plantera dem i lätthanterliga krukor för att flytta in dem på frostfritt ställe när natten riskerar att bli kall. Jag älskar färgrikedomen och framför allt doften. Den är ljuv och söt och alldeles beroendeframkallande. Skulle kunna lägga ut hela mattor av penséer i sovrummet bara för doftens skull!

Penséer kan man med gott samvete njuta av i stora mängder.

Penséerna är lättskötta säsongsväxter som håller formen i några månader tills det är dags för sommarperennerna att ta vid. De ger enligt min mening den mest kostnadseffektiva vårkänslan, trots att lyckan är kortvarig. Det behövs inte så många plantor i en fin kruka eller en gammal spann. Kanske kombinerat med vårlökar av något slag, ranunkler, gyllenlack, förgätmigej eller bellis.

Samplantera penséer med lökväxter för höjd och kontrast.

Penséer vill stå i relativt soligt läge. Hamnar de i skuggan blir rankorna långa och veka. Därför är det heller ingen större hit att ha dem inomhus mer än ett par dagar. De tar inte illa upp av en natts frost, men blir det riktigt kallt kan de frysa bort. Vattna dem måttligt och låt gärna jorden torka upp lite. Står de för tätt och fuktigt blir det lätt mögel vid skaftbasen och då tynar plantorna snabbt bort. Annars handlar det om att plocka bort överblommade blommor och gödsla för att upprätthålla knoppbildning.

Penseer finnsi alla möjliga färgkombinationer.

När kraften tar slut ränner de gärna iväg i höjden och blomningen blir allt sparsammare. Då är det dags att slänga dem på komposten och njuta av några andra mer senblommande växter istället. Slit och släng är inte min grej för övrigt, men när det gäller penséer så är det helt okej. Deras tid är nu. Så passa på och njut! Kunde t ex inte stå emot utan köpte igår ett helt brätte i en himmelsblå-vit-orange färgkombination och petade ner dem i en sommarblommande perennrabatt. Det piggade upp alldeles otroligt! Annars måste jag ju hålla de svarta som mina favoriter.

Kombinera olika färger och plantera i många kärl.

Frönyheter 2015

Har letat spännande nyheter i fröfirmornas sortiment. Man vill ju alltid prova något nytt i tillägg till de gamla favoriterna som måste finnas med från år till år. Blommor är ju roligt att så och speciellt då sådana som man kan ta in i buketter. Nigella papillosa ‘Delft Blue’ är en mycket speciell nigella vars strimmiga blommor man nästan ska beundra i förstoringsglas. Superläcker! Sorten är döpt efter det holländska, blåvita delftporslinet.

Nigella är en bra biväxt som innehåller mycket nektar för insekter.
Nigella ‘Delft Blue’ Foto: Thompson & Morgan

Nigellan är en bra insektsväxt och passar dessutom bra i buketter. Det går även att torka nigella, men det har jag aldrig provat själv. Trivs i soligt läge och blir ca 70 cm hög. Detta är en ettårig växt som sås direkt på friland. Fröet bör täckas med ett jordlager som motsvarar dubbla fröets tjocklek.

Penséer är vårens räddare då de är de första utplanteringsväxterna som jag brukar sätta i jorden redan i halva mars. Det är tidigt, men det är Skåne. Man behöver inte ha mycket till krukor ens, det räcker med någon halvt skamfilad bytta i porslin eller metall. Ju lättare, desto bättre, för man brukar få bära in dem några nätter när det blir frostknäppar. Minipenséerna är mina favoriter, då de är lite mer sansade i form och storlek och sällan bjuder på några skrikiga färgkombinationer.

Minipenséer räddar våren då de är de första utplanteringsväxterna.
Minipensén ‘Sorbet Phantom’ Foto: Impecta

Sorten ‘Sorbet Phantom’ bildar täta, kompakta plantor översållade av ljuvliga, små blommor i mörkt purpurviolett. Blommorna har blåsvarta vingar och ögonteckning i vitt, gult och purpur. Se även den ytterst dekorativa kanten i vitt kring de ljusare blombladen. Violer förkultiveras inomhus i såjord feb-mars för blomning till sommaren. Ska man ha plantor så tidigt som i mars är det bekvämast att köpa dem färdiga, så slipper man hålla igång ett växthus frostfritt under vintern. Täck sådden med klar plast försedd med lufthål. Efter groning placeras den svalt och ljust.

Petunia med fransiga kanter sticker ut från mängden.
Petunior kan man älska eller hata. De blir gärna lite too much. Foto: Sävarplant

Petunia grandiflora ‘Espresso Frappe Rose’ är en spännande petunia med kompakt och lågt växtsätt. Blommorna ligger bara precis ovanför bladverket och plantan ska inte sträcka sig som petunia ibland gör.

Petuniafrön är små och brukar vara ljusgroende, d v s de ska egentligen inte täckas. Ett odlartips är att täcka fröna med vermiculite för att behålla fukten på ytan. Dra sedan gärna över en tunn plastfolie den allra första tiden till de har grott. Sås i mars-april.

Martorn är en torktålig växt som älskar solstekta växtplatser.
En spännande rysk martorn ‘White Glitter’ som jag blir mycket sugen på. Foto: Impecta

Rysk martorn är en tistelliknande perenn med silvriga blad. Vanligast är de olika ljusblålila sorterna. Nu har det kommit en mycket lovande martorn med silverskimrande, vita blommor och taggiga stödblad. Eryngium planum ‘White Glitter’ har ett välgrenat växtsätt och mycket lång hållbarhet som snittblomma. Martornen är en härdig perenn som blommar fint redan första året. Den är mycket läcker som bakgrunds- eller centrumväxt i prärielika, soliga rabatter tillsammans med andra torktåliga växter som lavendel, pärleternell och röllika. Ska du odla den från frö bör den förkultiveras inomhus i såjord. Täck med ett tunt jordlager och placera sådden i 22-24 grader, efter groning ljust och svalare. Småplantorna kan planteras ut i rabatt efter avhärdning när frostrisken är över.

 

 

 

 

 

Svartögat bildar höga blomsterpyramider

Svartögat är en snabbväxande ettårig växt för blomsterkoner.

Ett par, tre meter höga blomsterkoner kan man räkna med när man sätter de små fröna av svartöga, Thunbergia alata. Fast den behöver lite hjälp i form av ett soligt och varmt läge med väldränerad jord. Du får också räkna med att behöva gödsla och vattna plantan hela sommaren för att den ska bli så pass hög. Svartöga finns i sorter med vita, gula och orange blommor. Gemensamt för dem alla är det svarta ögat. Sorten på bilderna här heter ‘African Sunset Mix‘.

Svartögat växer snabbt när den får gott om näring och en solig växtplats.

Svartögat producerar rikligt med blommor hela sommaren. Bilderna här är tagna för två veckor sedan och då var den fortfarande i full blom. Men det är en ettårig växt, så när frosten kommer är det slut. Har du inte plats i rabatten kan den också odlas i kruka eller på balkong. Tänk bara på näringskravet och att den har någon form av klätterstöd för att ta sig upp.

Svartögat finns i olika gulorange färger med svart öga.

Växelbruk och jordföljd i grönsakslandet

Pumpor kräver mycket gödning under säsongen.
Pumpa och squash har stort näringsbehov och ingår i växtföljdens skifte nr 1.

I jorden finns ett förråd av näringsämnen som växterna tar upp när de växer och producerar frön, knölar, baljor och naturligtvis bladmassa. När vi skördar av deras produktion tar vi bort näringen som härstammar ur jorden. Ett grönsaksland kräver därför mycket mera näring än en perennrabatt där växterna står kvar år från år och där växtdelar förmultnar varje höst. Växelbruk är en odlingsmetod med urgamla rötter som är grunden till en lyckad odling, oavsett om du odlar grönsaker till husbehov eller om det är bonden som driver stråsädsproduktion på fältet intill. Det betyder att man inte sår samma gröda på samma plats i grönsakslandet år efter år. Även om din odling inte är större än ett par kvadratmeter så bör du skifta plats på växterna. Det enda undantaget är odling i krukor där man byter ut all jord varje år.

Potatis kräver bara lite gödsel.
Potatis är en gröda som lätt får skorv och dålig smak om den gödslas för kraftigt. Den är nr 3 i växtföljden.

Vinsten med växelbruk är att jorden inte riskerar jordtrötthet. Med jordtrötthet menas två saker: 1) att bli utarmad näringsmässigt, eftersom samma växt utnyttjar samma näringsämnen år för år tills de helt enkelt tar slut. 2) Det blir även fler och fler sjukdomsalstrare i jorden om samma värdgröda återkommer år för år. Det kan vara skadeinsekter som lökfluga, morotsfluga eller kålfluga. Eller svampsjukdomen bönfläcksjuka som övervintrar i jorden och förökar sig där så att angreppet blir ännu värre nästa år.

Kålväxter kräver mycket gödsel.
Kålväxterna har stort näringsbehov under hela säsongen och ligger jämte pumporna som nr 1 i växtföljden.

Hur gör man då för att organisera en växtföljd? Det är inte så svårt, men kräver någon form av minnesanteckning eller liten skylt för att du ska komma ihåg. Antalet fält som ingår i ett växelbruk kan variera, men minst fyra är att rekommendera. Det betyder att det dröjer fyra år innan samma växttyp återkommer till samma ruta.

Gör så här: Dela in din odlingsyta i fyra olika kvarter. Rita upp odlingen med de olika kvarteren på ett papper. Har du fyra odlingslådor eller -bäddar är det enkelt. Skifte nr 1 tillhör växterna med stort näringsbehov, t ex kålväxter, purjolök, vitlök, selleri, gurka och squash. Jorden i skifte 1 fylls årligen på med mycket näring och gödsel (gräsklipp, kompostjord, stallgödsel). Skifte 2 är för växter med måttligt näringsbehov: dill, persilja, sallat, vanlig lök och rotfrukter. Jorden gödslas måttligt med t ex kompostjord. Skifte 3 är växter med litet näringsbehov, som potatis. Här behöver du inte tillföra så mycket gödsel. Skifte 4 är till för växterna som skaffar sin näring själva och “laddar jorden”, dvs bönor, ärter och andra baljväxter och olika gröngödslingsväxter.

Rödbetor och rotfrukter är måttligt näringskrävande växter.
Rödbetor och andra rotfrukter är måttligt näringskrävande och passar som nr 2 i växtföljden.

Vill du vara extra försiktig och odlar många olika grödor kan du välja en sexårig växtföljd. Då är det smart att ha gröngödsling som permanent inslag i ett av fältena. Till gröngödslingsväxterna hör olika klöverarter, honungsfacelia, åkerböna, solros och ringblomma. Stjälkar, blommor och rötter ger både näring och mullämnen till jorden. Dessutom är många gröngödslingsväxter suveräna djupluckrare på tunga jordar. De bildar ett kraftigt rotsystem som när det förmultnar skapar luftporer i jorden. Gröngödslingsväxter slås för det mesta ner på hösten och myllas ner i jorden med hela bladmassan.

Honungsfacelia producerar näring och luckrar jorden.
Honungsfacelia kan användas som dekorativ gröngödslingsväxt i skifte nr 4.

Nästa år flyttar du plats på skiftena så att efter skifte 1 kommer skifte 2, skifte 3 där skifte 2 stod året innan osv. De mindre näringskrävande följer på varandra och efter potatisen bygger man upp näring i jorden igen med hjälp av näringsfixerande växter. Och året därpå är jorden åter fullmatad så att de näringskrävande växterna kan ta plats.

Kom ihåg att det är bättre att gödsla lite och ofta är en gång för mycket. Det minskar näringsläckage och ger bättre smak på grödorna. En potatis som fått för mycket näring blir besk och bladgrönsaker som sallat och spenat får ökad halt giftig nitrit i bladen om de gödslas för kraftigt. Att gödsla i proportion till skörden är en bra tumregel. Ju mer man tar bort, desto mer näring ska det ha. Fast det gäller då inte potatis.

Nässelvatten är ett kraftigt gödselmedel som måste spädas ut.
Här tillverkas det nässelvatten som är ett bra gödselmedel att tillföra under sommaren.