Astrantia major, stjärnflocka, förekom i Sverige troligtvis redan före 1700-talet och kallas ibland för Linnés döttrar. Det finns ett 10-tal arter som alla härstammar från alpina skogar och ängar i ett område från Mellaneuropa – Mindre Asien-Kaukasus. Näringsrik, fuktig, men väldränerad humusrik jord i sol till halvskugga är receptet.
Woodlandmiljö är precis rätt ståndort för stjärnflockan.
Blommorna är rätt obetydliga på avstånd, men när man kommer riktigt nära ser man hur komplicerat konstruerade de är. Svepebladen sitter ytterst och är långa och lansettformade. Ju äldre blomman är, desto mer nedåtriktade är de. De enskilda små blommorna sitter i täta flockar med en central mittpunkt.
Det finns en mängd namnsorter som går i färgskalan från vitt-rosa-rött och mörkrött. De varierar i höjd från 40-90 cm. Stjärnflockan är lätt att föröka från frö eller genom att dela plantan på våren. Kombinera den i rabatten med t ex silverax eller funkia. Eller varför inte en klarblå näva för kontrastens skull.
En användbar perenn i både kryddrabatten och bland rosorna – stäppsalvian fyller sin plats under en lång säsong. Det finns mängder av salviaarter, men bara en handfull växer vilda i Norden. Man hittar salvian på torra och soliga växtplatser i det vilda.
Den mörka salvian ’Caradonna’ bildar fond till den gula rosen ’Lady Emma Hamilton’.
De odlade salviorna är mer eller mindre aromatiska, men alla har egenskapen att dra till sig bin, humlor och fjärilar. Stäppsalvian hör till de mest högväxta arterna och kan bli upp emot 70 cm hög. Den har kraftfulla blomspiror och ett brett, upprätt växtsätt med många blomstjälkar.
Den mellanblå stäppsalvian ’Mainacht’ är en av de tidigast blommande salviorna.
Stäppsalvian är lätt att kombinera med andra växter som rosor, liljor, prydnadsgräs, temynta eller röd rudbeckia. Du kan också plantera den ihop med lavendel, men de två har ganska lika växtsätt och kontrasten blir då inte så tydlig. Välj färg efter sällskap – stäppsalvian finns i vitt, rosa och olika nyanser av blått.
Den rosa ’Rosakönigin’ ger ett lättare intryck än sina blå släktingar.
Blomningen startar i bästa fall redan i slutet av juni och håller på många veckor. Efter blomningen sitter högbladen kvar länge, så riktigt skräpig ser inte blomman ut förrän långt senare. Men vill du få ytterligare ett mindre flor så kan du klippa ner blomställningarna. Då kommer den oftast igen i september.
Stäppsalvia ’Caradonna’ samplanterad med tomatröd röd rudbeckia och tuvrör i bakgrunden.
En klättrande småblommig petunia som heter ’Purple Rocket’. Kräver någon form av stöd att luta sig mot. Foto: Thompson & Morgan
Petunior är en grupp ettåriga växter som det satsas extra på i förädling av nya sorter. Varje år lanseras nya färgkombinationer och mönster. Tvåfärgade petunior är alltid populära i handeln, men det är säkerligen så att vissa kombinationer går bättre hem i vissa länder än andra. Jag har tittat runt i fröfirman Thompson & Morgans sortiment och plockat fram några snygga och några rätt osannolika kombinationer. Vad tycks?
Foto: Thompson & Morgan
En av årets största nyheter är den prickiga ’Night Sky’. Hela blomman är prickig och varje blomma är unik i sin prickighet. Det ser ut ungefär som när man rengör målarpenslar och råkat stänka lite av tvättlösningen över blombladen. Snyggt?
Foto: Thompson & Morgan
Gruppen Crazytunia petunior är ganska långt från den bild man har av petunior i största allmänhet. Se småbilderna ovan. Blommorna ser nästan lite clematislika ut. Ganska häftigt i kombination med enfärgade växter. Men det kan lätt bli sillsallad.
Petunia ’Damson Ripple’. Foto: Thompson & Morgan
Det lanseras också fylldblommiga sorter, en del med lite vågiga bladkanter. Den blå sorten ’Belinda’ nedan tillhör de snyggare om man letar efter en djupt blå sommarblomma för kruka. Petunior trivs i soligt läge i en väldränerad växtjord. Speciellt de starkväxande sorterna vill ha en kontinuerlig gödsling hela säsongen. Vattna rikligt och låt jorden torka upp lite mellan gångerna.
Idag öppnade årets första trädgårdsmässa portarna på Malmömässan. Kvalitén är hög och här finns många kul nyheter att inspireras av. Att säsongen ännu är tidig märks på ett ganska litet utbud förodlade plantor att sätta i jorden. Men chili och tomater brukar man hitta på trädgårdsmässan, så även i år. Ingen utplantering än på länge, dock.
Några fritillarior kanske? Lökarna håller imponerande storlek.
Det säkrare alternativet för den som har bråttom är lökar och knölar till allsköns växter för inomhus- och utomhusodling. Afrikas blå lilja, cyklamen, begonia, crocosmia är bara en liten del av allt du kan välja mellan. Lite förvånad var jag att se torra rotbitar av funkia förpackat i en plastpåse med lite torv. Hur mår de?
En kul nyhet som säkert kommer att få stor uppmärksamhet är ett synnerligen simpelt vertikalt odlingssystem för balkonger och uteplatser. VPLANT byggs upp som en string-hylla ungefär, med trekantiga odlingskärl som ligger i nätkorgar. Vatten fylls på uppifrån via en slang och rinner sedan vidare genom systemet på egen hand. Självvattnande med andra ord.
Det handlar mycket om odling även i år. Trenden börjar bli norm. Man SKA odla sina egna grönsaker om man så bara har ett fönster i köket att tillgå. Tänk brett och utnyttja höjden!
För den som vill prova på många grönsakssorter på liten yta finns smarta kombipåsar av fröer. Du slipper sucka över vart fjolårets överblivna frörester tog vägen och har färskt frö i liten mängd till ett bra pris. Win-win.
För den strikte odlaren som vill ha lite större krukor, kanske t o m med potatis kan kolla den här snygga hyllan i metall med tillhörande krukor. Finns i Flyinge Plantshops monter. Skulle tro att den blir en riktig snackisprodukt på gardencentret!
Kokedama var en annan nyhet som är ganska gullig. Det är japanska och betyder mossboll. Här har vi en japansk teknik för att odla växter med mossa för att behålla fukten i jorden istället för en kruka. Kokedama kan man likna vid en japansk bonsai där plantans rotsystem växer i en speciell jordblandning inlindad i mossa. Flora Linea heter företaget som säljer dem.
Sen ska vi inte glömma alla elevarbeten. Både Hvilan Utbildning och SLU Alnarp har fått plats att visa upp sina utbildningar och det har de gjort med den äran! Ovan Hvilans floristutställning av grönskande klänning med matchande hattar. Nedan en tolkning av Blomsterfrämjandets trädgårdstrend Dark Forest av Hvilans vuxenstuderandeklass. Mycket välgjorda arbeten!
Roströda solbrudar i sällskap av långskaftade präriesolrosor.
Solbrudar som tillhör Helenium autumnale-gruppen är färgstarka hybrider med blomningstid sensommar-höst. Det är en vacker och hållbar snittblomma som kan odlas i ett soligt och varmt läge. Namnet Helenium kommer från grekiskan. Däremot vet man inte helt säkert om den enkla härledningen är ordet helios = sol. Eller om det var så att Linné tog släktnamnet från ett antikt grekiskt växtnamn för krissla, helénion (idag heter de Inula). Eller om det är Helena av Troja som fått namnge släktet efter en legend där dessa blommor växte upp där hennes tårar föll till marken. Autumnale är i alla fall lättolkat då det betyder höstlig, och syftar till blomningstiden.
Blommorna liknar prästkragens form, men blomkorgens disk är ännu mer rundad, ibland nästan klotformad. Kantblommorna ligger ner, något bakåtböjda. Diskarna är ofta mörkbruna och blommorna ses i nyanser kring gult, orange och rödbrunt. Det här är blommor som drar till sig bin.
Solbrudar kan odlas i alla typer av trädgårdsjord, men föredrar ett fuktigare läge, t ex i kanten av en damm. Den behöver vattnas på försommaren ifall den står torrare placerad. Välj en humusrik och så näringsrik jord som möjligt och gödsla gärna extra under sommaren. Där den trivs växer solbruden gärna till stora, kraftiga bestånd, och dessa bör då delas vart 4-5 år för att inte utarmas. Rötterna är tätväxande och lätta att dela om våren innan tillväxten kommit igång.
Solbruden kan kombineras med andra perenna växter med liknande ståndortskrav, t ex fleråriga solrosor, gulbrokiga prydnadsgräs Miscanthus, törelväxter eller gulbladiga funkior. Blått är givetvis en tacksam färgkombination, men då får man gå åt det lite torrare hållet för att hitta något som blommar samtidigt. Stäppsalvian är en sådan, men välj då en senblommande sort.
Silvriga blad signalerar stillhet och fridfullhet i trädgården. Silverfärgen påminner om Medelhavet och den dallrande värmen i en olivlund. Silver fungerar naturligtvis inte ensamt för sig, men tillsammans med en grön bas blir grått och vitt hänförande stiligt.
Till silver lägger man gärna behärskade toner av rosa eller blått. Den engelska trädgårdsdesignern Gertrude Jekyll var en expert på färgkombinationer och i synnerhet grå toner. Silver var nog den färg hon blivit mest känd för. Och ändå kallas hennes silvervita del av Sissinghurst för the White Garden. Men det var lika mycket samspelet mellan det gröna och gråa som lyfte de vita blommorna.
Den ryska martornen har blåskiftande silvriga blad och blommor.
Metalliskt blågrått som i de grå Hosta tardiana ’Halcyon’ och gräset blåsvingel Festuca glauca ’Elijah Blue’ eller varmgrått som i lammört och silvermalört. Den japanska krypmalörten Artemisia schmidtiana ’Nana’ är en starkt silvrig planta som håller sig på låg höjd, nästan marktäckande.
Vit sommarmalva i kombination med resliga kronärtskockor.
Har man plats att peta in den kraftiga kronärtskockan så får man en nästan djungelliknande tät plantering med både struktur och höjd. Lammörat Stachys byzantina ger en bra marktäckande effekt samtidigt som blomstänglarna strävar uppåt och gifter sig fint med blåskimrande toner. Dessvärre brukar plantorna vara kortlivade om man låter dem gå upp i blom, men det kan ändå vara värt att ha en ettårig rabatt där lammöron bildar bas.
Zinnia, Zinnia elegans, är faktiskt en av de lättare sommarblommorna att odla själv i rabatt. Det är en bra snittblomma som håller sig länge ute och den kräver verkligen inte mycket skötsel i förhållande till vad du får i färgprakt. Sen kanske färgspektrat inte passar ini alla trädgårdar, för zinnia är en ganska gräll blomma, men som accent om inte annat, kan den fungera.
Det går bra att fröså zinnia för att snabba på utvecklingen, men tänk på att den har väldigt ömtåliga rötter, så den ska inte bredsås, utan sås ett och ett frö per kruka så man slipper skola plantorna. Zinnian är en typisk utplanteringsväxt för sommaren och finns till försäljning som fördrivna exemplar. Annars blir det helt klart billigast att så den direkt i rabatten. Oftast gror de inom kortare tid än en vecka.
Så inte för tätt, utan se till så det finns utrymme för luften att cirkulera kring plantorna. Det är blommor som är mottagliga för mögel och röta. Vattnar gör man därför helst i marknivå och inte via spridare. T ex genom att en slang ligga ute i rabatten eller via droppbevattning. Vattnar gör man helst på morgonen för då hinner bladen torka upp innan nattdaggen faller.
I övrigt behöver inte plantorna så mycket skötsel. För att få en buskigare planta toppar du den och håller samtidigt höjden nere. Man kan gärna plocka bort utblommade blommor under hela blomningen juni-september, för det förlänger blomningstiden. Och klipp gärna in zinnia i buketter, det blir bara fler blommor.
Men visst vill man gärna spara lite blommor för insekterna också. Det här är riktiga fjärils- och blomflugeälsklingar. För att få utsäde till nästa år sparar du några blomhuvuden som du tillåter att gå i frö. Vid den här tiden borde fröerna ha mognat och klara att skörda. Ta några frökapslar och spara i rumstemperatur i ett kuvert tills det är dags för nästa års sådd.
Kul kombinationer med zinnia får du om du planterar ihop dem med gräs och andra rabattväxter:
Höga limefärgade eller rosa med jätteverbenan, Verbena bonariensis.
Roströda och ceriserosa med amaranter eller papegojblad.
Ihop med rödbladiga fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum ’Rubrum’
De orange och gula varianterna tillsammans med daggsalvia, Salvia farinacea
Echinacea tillsammans med anisisop, vit stenkyndel och stäppsalvia.
Bland de höstblommande perennerna utmärker sig den stolta röda rudbeckian Echinacea purpurea alldeles speciellt. Echinacean har haft en stark tillväxt i handeln på senaste år och nya häftiga färger och sorter duggar tätt. Det är en lite uppstudsig växt som kan ta för sig där den står. Väljer man de milt rosa färgerna i kombination med blå perenner ligger man på den säkra sidan, utan att det behöver sticka ut. Men går man på de mer knalliga färgvarianterna i starkt gult, orange och lime kan man räkna med häftigare effekter och fler höjda ögonbryn.
Röd rudbeckia är en viktig insektsväxt i sensommarens rabatter.
Den stora mittknappen är en minst lika dekorativ detalj på rudbeckian som de färggranna kronbladen. Stjälkarna är stadiga och kraftiga och orkar oftast väl bära upp de stora blomhuvudena. Så det är sällan man behöver binda upp sina rudbeckior. Det skulle i så fall vara om de står mycket tätt i välfyllda rabatter där de får svänga sig för att hitta solljuset.
För sol måste de ha för att trivas. Öppet och varmt läge med en lätt och humusrik, väldränerad jord. Så mina lerjordsrabatter med halvskugga har tyvärr inte varit någon hit för solhattarna. De orkar inte ta sig. Alltså får jag plantera annat istället.
En limegrön Echinacea som närmast liknar en krysantem eller gerbera. Här tillsammans med gul montbretia.
Gula och orange färger har varit stora ett tag. Nu har man även snickrat ihop limegröna och limerosa färger hos Echinacea. Det är amerikanerna som leder utvecklingen på solhattar och det kan man väl delvis utläsa på resultatet. Tyvärr är inte de nya sorterna särskilt långlivade, utan går snabbt ut ur rabatten. Men den svenska Echinacea purpurea ’Magnus’ växer ofta till sig rejält när den planterats rätt och därför ska man helst hålla det rekommenderade plantavståndet på 30 cm.
Helsingborgs stad visar en palett av fantastiska urnor och krukor som hämtats hem från olika torg och andra platser i stan.
Fredag, lördag och söndag håller Sofiero Slottsträdgård trädgårdsfest kl 10-18. Det blir blommor, mat, konst, expertrådgivning, tävlingsträdgårdar och förstås Sofieros egna planteringar som skön bakgrund. Helsingborgs stad har plockat ihop en imponerande samling sommarblomskrukor från olika håll i staden. Mycket storblommig begonia har det varit i år. Knalligt, ljuvt och småtokigt om vartannat. Vilken som helst annan kommun kan bli grön av avund i jämförelse med detta!
Christina Högard-Ihr har byggt upp en Dalarnas Lustgård. Montbretia är en årets växt på Sofiero.
I år har Stora Trädgårdsfesten satsat extra mycket på installationer och idéträdgårdar och lyckats skapa en bra mix av olika stilar och smaker. Om bara regnet håller upp så tror jag inte att någon kommer att gå härifrån besviken.
Sofieros dahliaavdelning går inte av för hackor.
Kunskapsrummen erbjuder gratis tips och råd inom olika områden: belysning, jord, gräs och bambu, kompostering, rhododendron, växtskydd mm. Det finns inspirationsträdgårdar i olika fasoner och storlekar.
Valter är bara 7 år, men redan utställare på Sofiero.
Minst och yngst torde Valter Eldh, 7 år vara. Han har själv designat sin lilla blomsterdröm och valt ut växter han tycker om. Egentligen skulle det vara lavendel i blått, men eftersom lavendeln hunnit blomma över så övertalade mamma honom att köra på stäppsalvia istället. Och det blev faktiskt väldigt likt, tyckte Valter själv.
Danska floristen Annette von Einem har en alldeles särskild lyskraft.
Det visas många konstverk av florister på Sofiero i årets trädgårdsfest. Den danska stjärnfloristen Annette von Einem har inrett vinhuset med vackra kreationer i olika nyanser av vitt. Vilken tjej, jag säger bara – gå in och kolla hennes portfolio på voneinem.dk Det är helt otroligt!
Det finns flera publika tävlingar och floristernas klänningar är en sådan. På catwalken står de sida vid sida, de underbaraste fina kreationer. Alla blev mina favoriter. På olika sätt. Här en regnbågsdress till en vågad kille och en alldeles otroligt stilig grön sak med bolltistel som effektblomma.
Monbretia och Echinacea är nog årets trendväxter på Trädgårdsfesten. Den ljust gröna solhatten har det passande namnet ’Green Envy’. Läcker, ja, men vacker? Den kanske inte kommer att bli någon storsäljare, men nog är den annorlunda alltid.
Grön av avund, ’Green Envy’ heter den här solhatten.
Olivträdet och korgen ger silvertoner, vita sommarljus, lobelior och margeriter blandas med några rosa och ljusblå toner.
Vita blommor och silverfärgat bladverk lyser i dunkelt ljus och på skuggsidan. Därför har jag i år valt att lägga vitt som grunden för mina krukplanteringar som ligger vid uteplatsen med eftermiddags- och kvällssol. När det skymmer sätter jag mig vid blommorna och doftar och tar in det svaga skimret av de ljusa färgerna. Vitt är en elegant och sober färg och fastän min uteplats inte för övrigt är värst elegant, så känns det ändå himla stiligt.
Nemesia och hängpelargon i en skön kombination planterade i en sk hanging basket.
Vitt och silver är bra färger att samplantera med andra granna blommor, men nästan vackrast på egen hand. Fast i intensivt solsken kan det bli svårt att uppfatta nyanser och detaljer i vita blommor. För att öka på den rena och fräscha känslan med vitt blandar jag gärna in ljusa pasteller som krispar till de vita blommorna. Ljust lila, som i pelargonen ovan och en mörkare botten av en planta mörk alunrot. Nemesia är en rikblommande annuell som gillar soligare lägen och kräver lite putsning av överblommat för att hålla igång blomningen. Detsamma gäller för hängpelargonen, så de klarar sällan sommaren helt på egen hand utan hjälp.
Vitblommande gaura påminner om fladdrande fjärilar.
Gaura lindheimeri, sommarljus, är en av mina absoluta favoritväxter! Den blommar hela sommaren, fast ofta bara med ett mindre antal blommor samtidigt som nya knoppar bildas. Den ger därför ett väldigt luftigt och elegant intryck. Jag använder den mest i kruka, men den kan samplanteras i rabatt också och användas som en vävarväxt. Gaura trivs bäst på varm och solig växtplats. Det finns även ljust rosa sorter, men även den vita har svagt rosa toner på baksidan av kronbladen. Det finns både fröförökade och plantor drivna från sticklingar. De kommer igång lite olika snabbt på säsongen. Gaura kan övervintra nergrävd i rabatt om man skyddar plantan mot stark kyla.
Eldkronan blommar i omgångar och behöver mycket näring och vatten.
Lantana camara, eldkrona, finns både att köpa som låg rabattväxt och som uppstammad. Det är en växt som härstammar från rejält varma trakter i Centralamerika. Många av sorterna är starkt lysande i varma färger, men jag fastnade i år för den svagt ljusgula som en kombinationsväxt. Tänk på att det är en giftig växt, så man ska inte förledas att smaka på de aromatiska bladen. I tropiska trakter räknas det här som ett giftigt, invasivt ogräs som sprider sig enormt i fuktigare marker. Men här hos oss sätter frosten effektivt punkt för spridningen.
Rosenskäran i pastelligt rosa ihop med sommarljus blir en luftig plantering.
Rosenskära, Cosmos bipinnatus, är en annan sommarfavorit som aldrig fattas hos mig. Det brukar vara svårt att hitta frö till den rent vita sorten, men rosenskära är lätt att samla frö från och så själv. Dock måste man förkultivera om den ska hinna blomma i vettig tid. I år blev de vita väldigt knubbiga och kompakta plantor, vilket överraskade mig något, eftersom jag hade planterat ut dem i rabatt ihop med lila jätteverbena. Verbenan är nu uppe på helt egna höjder och det blev inte det mingel jag hade hoppats på. Några rosa Cosmos har fått bilda par med sommarljus och lobelior och det är bara mmm! Tänk på att ständigt noppa bort utblommade fröställningar för att inte tillväxt och knoppbildning ska avstanna.
Silvernjurvinda lägger sig över kanten och lobelian fyller i på lite högre nivå.
Över kanten på krukorna lägger sig silverfärgade Dichondra argentea, silvernjurvinda, som är en enkel och anspråkslös bladväxt med trevligt växtsätt. Den ser lite klen ut på våren när man köper plantorna, men med tiden blir den ett riktigt trassel som kan vara svår att reda ut om man handlar den för sent. Silvernjurvindan blir bara 10-15 cm hög men rankorna kan bli rejält långa. Den trivs både i soligt och lite skuggigare läge och klarar av att torka ut i kortare perioder. En helt perfekt utfyllnadsväxt som passar både kruka och ampel.
Snötörel är en tacksam växt som man inte behöver pyssla så mycket med. Den klarar sig ändå.
Ytterligare en vävarväxt som går i det skuggigare läget är snötöreln, Euphorbia Diamond Frost. Här samplanterad med plättar i luften. Den växer ofta till sig rejält om den får gott om näring. Snötöreln blommar oavbrutet hela sommaren och behöver inte putsas. Men se till så inte jorden är ständigt fuktig, för då kan den angripas av mögel och tyna bort. Så en väldränerad jord uppblandad med sand är ett bra tips.
