Greenspire Trädgårdskonsult

Nya äpplesorter för svenskt klimat

Ska Frida bli räddaren för den svenska kommersiella äppleodlingen? De första säsongernas odling tyder på det. Frida är den första inhemska äpplesorten på 40 år och har tagits fram i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet Balsgård och Äppelriket på Österlen. Fadern är av amerikansk härkomst och modern är Aroma. Jag har inte ännu smakat, men Frida sägs vara smakligare än Aroma, om man beaktar att det är ätmoget lite senare. Det är alldeles för syrligt att äta direkt från trädet. När det legat till sig i kylen några månader kommer sötman fram. Ett typiskt vinteräpple alltså.

Äppelriket har ensamrätt på Frida, men ska du plantera ett snarlikt träd i den egna trädgården kan Fredrik vara ett bra förslag. Han är bror till Frida och ett fint dessertäpple. Fredrik är skorvresistent och såsom E-märkt garanterat virusfri. Fruktsättningen är mycket riklig, så för att få större frukter behöver man gallra karten. Äpplet är annars medelstort, gulgrönt med orangeröda strimmor och mer kryddig i smaken än modern Aroma. Det kan ätas redan på hösten, då det mognar i oktober, men tål lagring bra ända till senvintern. Odlas upp till zon 4.

Har du många äppleträd och behöver lite inspiration och förbättrad kunskap inför vårvinterns beskärning så hör av dig till mig. Är ni några stycken som är intresserade av en praktisk beskärningskurs för äppleträd så kan vi göra en kul dag tillsammans!

Tips mot sorkar i trädgården

Sorkarnas härjningar i trädgårdar och parker varierar väldigt år från år, men redan nu kan du lägga upp en plan för att mota dem när det blir vår. Det värsta är att sorkarna är väldigt flyttbara och kommer gärna tillbaka när förhållanden är mer drägliga för dem. Både åkersork och vattensork kommer in och ställer till med oreda i våra trädgårdar. Åkersorken är liten som en mus och har en kort svans. Vattensorken liknar mer en råtta och har lång svans och ljus undersida. Se bild ovan.

Vad kan man då göra för att hålla sorken borta? Det finns olika kemiska medel att ta till, fångstfällor och avskräckande växter. Jag har inte provat på allt, men ger här tips på några olika åtgärder som jag hört talas om att fungerar. Men det är väldigt individuellt vad som funkar var, så du måste nästan prova dig igenom listan och hitta det som har verkan hos dig.

Genom att blanda in kejsarkronor i tulpanrabatten kan du skydda de begärliga lökarna. — Genom att blanda in kejsarkronor i tulpanrabatten kan du skydda de begärliga tulpanlökarna.

Bland de växter som räknas som sorkskrämmare har vi t ex olika typer av narcisser, vitlök, kejsarkrona (Fritillaria), Allium-lökar, den marktäckande perennen skugg-gröna (Pachysandra terminalis) och buxbom. Det finns också ett antal konstaterade sorkavskräckande ogräs som den gula sötväpplingen och hundtunga. Men vem tar nu in ogräs i sin trädgård? Kanske om man har en mer vild trädgård.

De lila bollarna från jättelöken Allium fungerar avskräckande på sork. — Vacker perennrabatt i Sofiero slottsträdgård där man har både infattningshäckar av buxbom och lila Allium.

Bland de mekaniska prylarna finns det olika typer av sorkfällor som man gräver ner i gångöppningen. De enklaste ser ut som råttfällor och fungerar enligt samma princip. Vill du gå på kemiska preparat så är tydligen ”Revira special” rätt så effektivt. Det är alltså en skrämmare, inget gift. Motsvarande finns för att hålla djur som katter, rådjur och vildsvin på avstånd. Sen har vi de stinkande grejerna: hönsgödsel, illerbajs, snus och sill eller surströmming som man proppar ner i hålet. Fast det får nog vara i utkanten av trädgården i så fall. Lukten är inte kul. Och dessutom måste du förnya luktskrämmorna med jämna mellanrum, för de förgås ju med tiden.

Bland det ickeluktande kan jag nämna finkrossat snäckskal, kaffesump och chilipeppar. Jag har inte provat någon av dem, så jag vet inte vilka mängder det handlar om. Men har man provat allt annat så får man väl testa detta också. Annars är ju katter och grythundar experter på att ta sork. De kan sitta och vakta hålen hur länge som helst och klipper till blixtsnabbt så fort den lilla murveln sticker upp trynet. Sist kan jag som trädgårdsrådgivare bara konstatera att marktäckning och ängsgräs inte är bra om man har mycket sork. De kan fritt härja där utan att rovfåglar och andra naturliga fiender rår på dem.

Här kan du se en liten film ur åkersorkens vardag.

Nya jordgubbssorter att prova

Det kommer ständigt nya, förbättrade sorter av våra välkända bärväxter. Jordgubbar inte minst, som är ett älskat bär i våra trakter. Och eftersom det är läge att byta ut jordgubbsplantorna med några års mellanrum ( i mitt fall kanske vart 5:e år) så är det ju kul att få prova på någon ny sort emellanåt. Jag har själv 4 rader med 15 plantor och förnyar dem en rad i taget. Då hinner man utvärdera varje sort under längre tid och jämföra den med flera andra.

Jordgubben Korona är en medeltidig sort som ger stora och söta bär. — Här är lite blandade bär, men de stora, buckliga gubbarna är ’Korona’.

Det är också klokt att satsa på sorter som mognar under olika tider för att få en så lång säsong som möjligt. Gärna någon tidig, kring midsommar, när suget är som störst, och även någon julimognande med sena bär. Det finns också några remonterande sorter som ger flera skördar per säsong. ’Elin’ är en sådan sort, som jag inte provat än. Min senaste nya sort heter ’Korona’ och det var helt otroligt fina bär! Jättestora, söta och goda. ’Korona’ är medeltidig i mognad.

Vill du har riktigt tidiga jordgubbar så kanske ’Sara’ eller ’Maxim’ vore något att testa. ’Florence’ och ’Pegasus’ är rätt så nya sena sorter med mycket smak. Men vad sägs om ’Pineberry’ – den vita jordgubben som smakar lite ananas? Passar också jordgubbsallergiker och blir tydligen inte uppäten av fåglarna. Sniglarna kanske hittar den ändå, det vet jag inte. Har inte sett dem i handeln under året, mer än på Bakkers hemsida, men om den är så bra som de lovar så blir den säkert mer allmän till nästa vår.

Ampelgubbar eller -smultron är också på gång mer och mer. ’Tristan’ är en ny sort med rosa blommor och mängder av bär. Dessutom lär den skicka ut färre utlöpare och på så sätt spara energi till blommorna och bären. Ampel är ju ett bra alternativ till odling i balkonglåda om man inte har tillgång till ett trädgårdsland, så varför inte. Men sällan blir gubbarna så stora som när de får växa fritt.

Här har vi en bild på smulgubben ’Tristan’.

Att börja med trädgård, boken ”Växtriket”

Inspiration till kommande trädgårdsår för dig som nyss blivit med liten täppa eller kolonilott finner du i trädgårdsboken ”Växtriket. Att skapa en trädgård” av Lars Ring och Jan Rundgren. Fotograf har varit Roland Persson.

Det här är en underbart vacker bok som skildrar två stockholmska herrars passion till sin kolonilott. Här odlar de inte bara växter utan även sina själar.

Boken kom ut 2011 hos Bonnier Fakta. Den är tryckt på stadigt, matt papper och ger en väldigt skön, hantverksmässig känsla och gott om trädgårdsinspiration. Trädgårdsskaparna är kulturjournalisten Lars Ring och designern Jan Rundgren. De har skildrat, nästan som i dagboksform hur växterna fogas in i en ram av lustfylld lek med form och färg. En väldig blandning av kobrakallor, dagliljor och pelargoner med rosendoft och humlesurr mixas ihop och det känns så där lagom befriat från för starka stilideal som ofta kan kväva lusten. Växtriket är berättelsen om den tillrättalagda naturens kraft och lockelse. Och om att andas i trädgården. Att bli en del av kretsloppet.

Jag gillar det fria tilltalet och de generösa berättelserna om det tunga jobbet, om allt som kan gå fel, men också om lyckostunderna när de bara sitter där och andas in lukten av jord och blommor. Och så de vackra bilderna förstås.

Rosen Constance Spry hittade jag i Slottsträdgården

En sommar för flera år sedan strosade jag omkring i Slottsträdgården i Malmö. Längs en lite halvskymd vägg stod en underbar ros. Den var nog 2 m hög och väldigt grov i grenverket och den hade de mest fantastiska blommor man kan tänka sig. En stark doft med lite speciell accent, nästan lite kryddig. Och stora, blaffiga blommor som först är tätt fyllda och småningom vecklar ut sina kronblad till att bli lite platt och ”lös”.

’Constance Spry’ är en Austin-ros från England. Den var bland de första att introduceras från denna förädlare som tagit fram ett stort antal moderna buskrosor under de senaste 50 åren. Den ena föräldern är rosen ’Belle Isis’, som är en låg, ljusrosa Gallica-ros. Men Constance är alltså mycket mer starkväxande och kan som spaljerad komma upp i 3 meters höjd. Tyvärr blommar den bara en gång, från midsommar till slutet av juli, men det ger å andra sidan fördelen att den är tämligen lättfödd, och klarar sig utan större skötselinsatser.

Det är dessutom en ganska frisk ros, men den kan ibland få angrepp av svartfläcksjuka. Jag minns också med fasa sommarens larvangrepp som jag beskrev här på bloggen. Rosen är härdig upp till zon 4, men vintertäckning rekommenderas då. Jag säger bara: Köp! Det är en klar favorit hos mig som trädgårdsdesigner, speciellt i ett lite skuggigare läge.

Tänkte du på vilka blommor som varade längst?

När hösten börjar bli fuktig och murrigt mörk ska du helst ha en eller ett par perenner som håller ut och håller det trista gråvädret på avstånd. Vad kan det vara för blommor då? Jätteverbenan är nog mer en ettårig växt än perenn hos oss, även om den ibland blommar om. Det är en av de resligaste annuellerna som kommer i blom ganska sent på säsongen. Men den håller alltså ställningarna ända in i oktober om det inte blir tidig frost. Blommorna är ju minimala, men det är som bekant inte storleken det beror på. Absolut en av mina favoritväxter, så den ska alltid finnas i min trädgård.

Kunde inte sluta förundra mig över buskrosen ’Mme Boll’ som bara fortsatte att sätta nya knoppar. Den är ju inte riktigt klok! Borde satsa sin energi på att övervintra på ett tryggt sätt, men den bara öser på med nya knoppar. Den lilla rosa rosenknoppen är utsökt vacker och doftar som en hel parfymbutik! Du kan inte vara utan ’Mme Boll’!

Praktrudbeckian ’Goldsturm’ är trädgårdsdesignerns sol i höstrusket. Snabbväxande som bara den, den breder ut sig i tuvan och frösår sig dessutom lätt. Färgen är lite påträngande kanariegul, men då i slutet av säsongen har vi så få färgklickar i alla fall, så vi tar tacksamt emot alla granna växter.

Och så har vi judekörset, eller de japanska lyktorna som piggar upp. Blomman är så oansenlig, så den minns man knappt, men när frukternas foder börjar rodna i intensivt orange måste man bara fingra på de papperstunna lyktorna. Växten är en nära släkting till det gula bäret Physalis som man köper i fruktdisken. Bäret hos judekörs är inte giftigt, men det har en brännande otäck smak, så har du bitit i ett sådant gör du helst inte om det.

Hur sköter man en azalea?

Har fått frågan vid några föredrag och kortkurser av engagerade hobbyträdgårdsägare som tycker azaleorna är lite kinkiga. Men ordnar man bara till en bra jord och lite skyddad växtplats så brukar det faktiskt ordna sig. Azalea är nära släkting med rhododendron, men den tappar bladen på hösten som vilken som helst lövfällande buske.

Rötterna är ofta väl sammanhängande i rotklumpen och växer mest ut åt sidorna. Därför är det bra att gräva en bred planteringsgrop när du ska plantera azalea och rhododendron. Gräv bort jorden och fyll en skottkärra och kör iväg till något annat ställe som du behöver fylla ut i trädgården. En ny jordblandning till azaleagropen gör du så här: 50% grov spagnumtorv som ska vara okalkad och ogödslad. 30% förmultnade granbarr eller barkmull. Resterande 20% ska vara en blandning av väl multnad kompost, fin skärv och sten, tunna kvistar av t ex granris, sand och välbrunnen stallgödsel.

Har du möjlighet att testa pH, dvs surhetsgraden, med mätstickor eller elektrisk pH-mätare så kan du justera in den i rätt intervall. Azaleor trivs i en jord med lågt pH, ca 4.5-5.0 är bra. Behöver pH sänkas så kan du använda t ex järnsulfat som används för att bekämpa mossa i gräsmattor. Rhododendrongödsel innehåller också järnsulfat. Sprid gödsel två gånger under våren, första gången vid snösmältningen och den andra gången strax efter blomningen. Torven i jordblandningen är också sur och hjälper till att på längre sikt hålla pH nere.

Vitmossan är mycket vattenhållande och näringsfattig till sin natur. — Så här ser den levande sphagnumtorven ut innan den blir torvmull. Vitmossa kallar vi det ofta i dagligt tal.

Om pH går så högt som upp emot 6.0 får buskarna klorotiska blad, gulfläckiga eller ljust gulgröna och tillväxten blir svag. Bladen blir ofta lite hängiga och plantan ser allmänt vissen ut. Så det är viktigt att hålla surhetsgraden nere för att plantorna ska trivas.

Sen är vattningen förstås viktig, framför allt under heta sommardagar. Jordblandningen som jag beskrivit ovan kanske har hunnit torka upp ordentligt och då måste man vattna med stora mängder tills all torv och barrmassa vattenmättats. För att inte dina azaleor ska vakna för tidigt om våren, brännas av solen och torka ut av blåsten är en placering under högre, skyddande träd en god idé. Ekar, tallar och tujor är bra grannar då de håller en sur miljö. Du ska dock se upp med några grannar som är direkt olämpliga: valnöten avger ett gift från både rötter och blad som inte är bra för rhododendronsläktingar. Lönnens stora blad förmultnar dåligt och bildar istället tjocka blaffor av täta lövskikt. Och björken tar alldeles för mycket vatten så de fuktkrävande azaleorna utarmas. Annars blir det ofta bra med barrträd i anslutning till de färggranna azaleorna. De bildar en lugn bakgrund och skapar ett bra mikroklimat som buskarna trivs i. Det här är mina bästa azaleatips, och som du kanske gissar så är det ofta den första punkten man stupat på om azalean inte trivs. Då brukar jag säga att tänk på miljön i Sofiero slottspark och hur enormt fina rhododendron och azalea som växer där. Det är den miljön som vi ska försöka återskapa.

Zelkova är ett av mina favoritträd

Zelkovan som även kallas keaki kommer ursprungligen från Japan. Den är släkt med almarna, men liknar inte våra kända almar särskilt mycket. Det jag gillar speciellt är det ytterst luftiga lövverket. Det är nästan som om det vore knypplad spets. Bladen är grovt sågade och tvåradigt placerade längs bladskaftet. Zelkovan behåller bladen relativt länge på hösten och de kan bli grant färgade i rostrött-scharlakansrött.

Ståndortsmässigt är det här en art för näringsrika, fukthållande jordar. Den är vindkänslig så bör alltså planteras i skyddat läge. Fungerar bra i parkmiljö i stadsklimat.

I hemlandet kan trädet bli 30 m högt, men i Sverige ligger de på 8-10 m max. Den vasformade kronan är ofta lika bred som höjden, men det ger inget tungt intryck. Det här är ett träd som jag gärna skulle se lite oftare i odling. Det är möjligt att det är känsligt för almsjuka, och dessutom svårt att hitta hos svenska plantskolor, men jag skulle gärna testa. För det är så vackert. Klarar zon 1-2 enligt Rune Bengtsson.

En klättrande bourbonros med härlig doft

Zéphirine Drouhin är en ros som odlas mycket i mellaneuropa. Hos oss blir den inte så hög (max 2,5 m), eftersom den är något frostkänslig. Rekommenderas bara upp till zon 3. Men det är en jättefin och mycket odlingsvärd ros som klätterros eller buskros. Beskär man den hårt som buskros blir den inte så hög, men blomningen tjänar ofta på det. Håller du den som klätterros tar du det försiktigare med beskärningen och gallrar mest ut svaga grenar vid behov.

Zéphirine Drouhin har lysande cerisefärgade blommor som är 7-8 cm stora, löst halvfyllda med vågiga kronblad. Huvudblomning sker från mitten av juni till mitten av juli, men den remonterar gärna under sensommaren. Doften är söt och stark. Tyvärr är det här en ros som kan angripas av svampsjukdomar som rosrost, svartfläcksjuka och mjöldagg. Den behöver därför kontinuerlig passning och putsning av angripna blad. Men vad gör man inte för en sådan här stjärna? Nedan ses rosen i sällskap med en klematis vid namn ’H F Young’.

Trädgårdsflärd är en trädgårdstrend 2013

Inredda trädgårdsrum med ätliga växter blir en kommande trend. — Foto: Blomsterfrämjandet

Blomsterfrämjandet presenterade nästa års trädgårdstrender på trädgårdsmässan Elmia Garden tidigare i höstas. En av de identifierade trenderna handlar om trädgårdslängtan, avkoppling och att sätta guldkant på livet i trädgården. Vi tillbringar allt mer tid i våra trädgårdar, och trots svala och regniga somrar lägger vi allt mer energi på att inreda trädgården som ett extra vardagsrum.

Inredningen av det privata trädgårdsrummet kommer mycket att handla om att skärma av med insynsskyddande växter. Flexibla trädgårdsmöbler som soffor och fåtöljer med inbyggda spaljéer för klängväxter kommer att bli en stor grej, spår Blomsterfrämjandet.

Vårt nya hälsosamma liv med sunda och hållbara sporter som långfärdsskridsko, längdskidåkning och bastubad ingår i det nya back to basics-konceptet som kommer att vinna allt mer mark. Och närodlingen av ätbara växter följer i det spåret. Vi blir mer och mer intresserade  av att gräva där vi står och vi håller på att återupptäcka de klassiska svenska smakerna i kryddträdgården och de traditionella gröna växterna som vi sett hos våra föräldrar och far- och morföräldrar. Rejäla, nordiska rotsaker alltså, persilja hellre än basilika och ätlig och dekorativ krasse är alla lättodlade växter för det hållbara samhället.

Och vad följer då i spåren av detta, jo vackra (?) och praktiska (?) trädgårdsverktyg och trädgårdskläder för kvinnor som förändrar vår syn på tråkiga trädgårdsredskap för alltid. Garden Girl-klädserien med tillhörande syrenlila verktyg samt rosa trädgårdsslangar från Garden Glory är några nyheter. Fast jag behåller gärna min Silky-såg. Den här nya bågsågen verkar inte helt tillförlitlig.

Matchande trädgårdskläder och -redskap i rosa och lila färg. — Foto: Garden Girl

Sensuella trädgårdsslangar i syrenlila för den trendmedvetna kvinnan. — Foto: Garden Glory

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: