Påskdagen kom med frost och strålande sol. Idag ska det jobbas med både egen och andras trädgårdar! Trädgårdsdesign av en privatträdgård med fokus på pioner samt en lättskött, solstekt framsida. Passar på att pigga upp oss alla med några påskbilder i blålila färgskala från Löddeköpinge Plantskola där jag var nyss.
Tidigast av scillorna är Scilla bifolia, eller tidig blåstjärna. Den lyser upp under mitt päronträd och någon enstaka lök har till och med spritt sig ut i grusgången. Blomman är pytteliten och uppåtvänd, till skillnad från den vanligare Scilla siberica som jag har presenterat innan i bloggen. Kräver ingen skötsel när den väl kommit in i din trädgård så det kan man säga vara trädgårdsmästarens favorit. Men undvik att klippa gräset innan fröerna hunnit mogna så sprider den på sig dubbelt så fort. Du kan plantera lökarna under september i väldränerad, varm jord. Eller in the green nu i blomningstid.
Det blir en tidig vår i år. Alla naturens tecken pekar på det. Inte bara att hästhagarna mirakulöst nog torkade upp redan i mitten av mars, nu är lantbrukarna på gång och sår ute på fälten. Och fåglarna är riktigt ivriga att sätta igång och fixa med nya bon. Och de allra tidigaste växterna kommer i blom. Längs vägen genom Hjularödsskogen finns det några fina partier med vit pestskråp, även kallad vitskråp, Petasites albus. Ännu tidigare än vanligt, då den brukar blomma längre fram i april. Skråpen är nära släkt med tussilagon/hästhoven och det kan man se inte minst på de fjälliga jordstammarna och de magnifika bladen som kommer efter blomningen. Rosafärgad pestskråp är den vanliga formen. Det här är inga trädgårdsväxter precis, för så vackra är de inte, men en spännande blomma i det vilda. Användes förr som medicinalväxt som kramplösande medel och ansågs även bota pest.
Skråpen är tvåbyggare och har alltså han- och honblommor på olika plantor. Men de flesta man ser blomma är hanplantor. Växten sprider sig istället genom rotutbredning. Den vita formen är sällsynt, säger Mossbergs flora, och den förekommer då främst i Skåne och i Danmark. Vid Rövarekulan i Löberöd finns den också att se förutom här på Hjularöd. Jag är fascinerad av de spetslika blommorna på sina kraftiga skott, som växer upp i mängd på fuktig och näringsrik mark under skuggande lövskog. Men det heltäckande bladverket kan jag klara mig utan. Bladen är stora och höga och tar mycket plats. ”Rabarberblad” säger många och hugger ner dem i dikeskanten för att det ska se prydligt ut. Men de skyddar mot annat ogräs, för det finns inget som klarar den massiva skugga som skapas under ett bestånd pestskråp.
Nu är trädgården i full gång som en följd av den tidiga värmen. Trots att det verkar bli lite lägre temperaturer till helgen så kommer utvecklingen att fortsätta, om än i lite måttligare takt. Tur det, för annars är vi många som inte hade hunnit med. Äppleträden och bärbuskarna ska beskäras. Hur hårt ska man ta? Inte mer än att man kan skörda frukt varje år. Och blommande prydnadsbuskar mår också bra av att gallras för att de ska orka föryngra sig. Gödsling och jordförbättring är viktigt att hinna med. Förbered dig och förgrodda tidig potatis och så fröer till grönsaker och ettåriga blommor som ska förkultiveras. Och sen kanske gräsmattan bör få sitt. Det är mycket att stå i, men vad är nödvändigt och vad kan man ta lättare på? Kom och lyssna på mina föreläsningar i vårens tecken så får du svar på många frågor. Ikväll kl 19:00 kommer jag till Dalby bibliotek för att ge vårtips för din trädgård. Välkommen du med!
Snö och kyla stoppar inte julrosen, men den kan ta lite tid på sig att börja blomma om våren ifall barfrosten varit sträng. Nu är de flesta arter av julros i full gång i rabatterna. Den gamla hederliga Helleborus niger med vita blommor har startat för några veckor sedan och nu börjar de mer spännande Orientalishybriderna komma i blom.
Julrosor kräver minimalt av skötsel så länge som de får stå i halvskugga eller vandrande skugga. Planterar du din julros i soligare läge måste du vattna den när det blir för torrt. Jorden ska vara fuktighetshållande men väldränerad och näringsrik. En kalkrik jord är toppen och därför ser jag till att spara äggskal under vintern och smula ner dem bland julrosorna. Övervintrade blad, särskilt fula blad, klipper jag bort och gödslar med både kogödsel på påse och pelleterad hönsgödsel. Det ser snyggt ut i rabatten med ett mörkt lager kogödsel överst och det innebär en skonsam näring för växterna.
Julrosen tycker inte om att bli flyttad, så låt den om möjligt stå kvar många år på samma plats. Den kommer att tacka dig genom att sätta frö och sprida sig i rabatten. Har du många olika arter kan du få fram nya spännande korsningar.
Det är högsäsong för snittulpaner och det betyder att det i Sverige säljs en miljon tulpaner – om dagen. Jag är också glad för tulpanbuketter, men allra mest längtar jag nog till rabatternas tulpaner. Satsar inte så stort på dem i min egen trädgård pga alla rådjur och hjortar, men det finns ju andra trädgårdar och parker man kan besöka.
’Green Wave’ heter sorten här till vänster. En fluffig dröm i gruppen franska tulpaner eller papegojtulpaner. De är lite större och lite dyrare, men man behöver inte så många i en vas för att få effekt. Många gånger har de dessutom bättre hållbarhet, så det behöver inte bli en dyr affär att köpa några snittulpaner till helgen.
Viridifloratulpaner med limegröna streck på kronbladen som går ut från bladskaftet har alltid varit mina favoriter. Här är en variant med i övrigt vita kronblad som heter ’Exotic Emperor’. Hur snygg som helst i bukett ihop med något svagt puderrosa, ett par kvistar doftande ginst och limefärgade vaktelbär.
Den stiliga, helvita liljeblommande tulpanen ’White Triumphator’ (nedan) är en annan favorit. Vitt gör sig fint mot en bakgrund av grönt, t ex en idegranshäck. Men spridda vita tulpaner i en gles rabatt kommer lätt bort sig, så fyll på rejält med bottenvegetation för att tulpanerna ska lyfta. Och blanda gärna vitt med gult eller ljust rosa. Det är trädgårdsmästarens tips vad gäller färgkombinationer.
Gräset doftar och fåglarna tävlar om vem som kvittrar högst och snabbast. +15 grader. Vilken kontrast mot igår när det var fruktansvärt råkallt och lite dimmigt. Pyntar för vår vid Greenspires kontorsdörr och hoppas det inte blir några hårda nattfrostar längre.
Vårlökar och penséer är inte så känsliga så de tål mindre antal minusgrader. Snödropparna är uppgrävda ur skogen en dag när det ännu var väldigt lite som påminde om vår. De var lite lessna en morgon för några dagar sedan. Men nu är det full rusning på vårinspirationen. Passa på och njut av den härliga tiden!
Den väldoftande narcisstobaken är ju min favorit sedan länge, men det finns faktiskt fler tobakssorter som doftar. Blomstertobaken ’Lime Green’ har en läcker färg som passar in i svala rabatter med mycket blått, vitt och silver i övrigt. Inte lika hög och utbredd som Nicotiana sylvestris, utan mer en utfyllnadsblomma. Mycket bra kombinationsväxt i sommarblomsrabatten med sin höjd på knappt 1 meter och därför kommer den ofta med i trädgårdsplanerarens rabattförslag för sommarblommor.
Tobak sås i mars-april. Fröna är mycket små, nästan som mjöl och det är lätt att så för tätt. Desto svårare att hantera sedan när du ska skola om plantorna, så försök så så glest som möjligt. Fröna ska ligga ytligt, så täck bara med ett tunt lager fin sand eller planteringsjord. Ställer du krukan i rumstemperatur så gror de oftast inom en vecka. Plantera om så fort det går i små krukor som ställs svalt i ca 15 grader. Lysrör är bra att ha, speciellt om du sår tidigt, men det går att klara tobaken utan tillskottsljus om du inte sår för tidigt.
’Perfume’-serien har doftande blommor som går bra att kombinera med varandra. De finns i limegrönt, mörkt blålila och purpurfärgat. ’Perfume Purple’ här ovan har en härlig färg, tycker jag. Liksom den blandade lilablommande ’Perfume Purple and Light Lilac’ undertill.
Härligt lättodlade och enkla att sköta är de i alla fall. Vill gärna ha en gödslad jord, men mina finaste narcisstobak självsår sig ju i gruset vid husväggen. Säkerligen både torrt och magert, men där vill den gärna vara. Så väljer tobaken att bo hos dig så är den inte så lätt att bli av med. Det är med andra ord inte så noga och petigt med skötseln. Just som de flesta av oss vill ha det, eller hur.
Jordtillverkarna lanserar än den ena och än den andra specialjorden för våra inne- och uteväxter. Till slut kan man tro att man måste köpa separata påsar för alla sina växter, allt från jordgubbar till Mårbackapelargoner till apelsinträd till kryddörter. I de flesta fall är det marginella skillnader i näringsinnehåll och struktur. Man klarar sig ofta väl med en välbalanserad kompostbaserad jord. Men då måste man ju ha tillgång till en kompost förstås.
Grovt generaliserat kan man säga att växter som trivs i lågt pH som rhododendron och azalea, magnolia, amerikanska blåbär, ljung, astilbe, gardenia, hortensior m fl vill ha en lucker jord som innehåller mycket torv. Torven kan gärna vara gödslad, men inte kalkad. Kolla detta på påsen. Det finns också speciell sur rhododendronjord i handeln med avvägd gödsling som passar för dessa växter.
Citrusväxterna är också surjordsväxter, men de har dessutom krav på extra mycket järn. Blyblomma och ödesträd är andra rumsväxter som gillar järn. För dessa kan man kosta på sig den lite tyngre (lerblandade) citrusjorden som säljs av bl a Hasselfors. Upptäcker du järnbrist i form av klorotiska, gulbleka blad så vattna med citrusnäring i några veckor så försvinner symtomen och växterna blir friskt gröna igen.
Rosor är en annan grupp växter som kan få lite specialbehandling. De gillar en tung, lerblandad jord som ska innehålla mycket näring och mullämnen. Sällan sådant man har på plats, utan där får man förbättra sin befintliga lerjord. Vill du köpa färdig så finns det rosjord på påse. Experimenterar du gärna med att blanda jord själv så är en väl brunnen barkmull är toppen för strukturens skull. Blanda i fingrus 2-8 mm eller 0-8 om den inte innehåller för stor andel finämnen. Mycket fint mineralmjöl kloggar lätt till lerjordens porer ytterligare och den blir hård som betong. Välbrunnen häst- eller kogödsel ger massor av näring och en bra struktur med fina mullämnen. Aska är bra för näringens skull. Lövkompost tillsätts givetvis, och så gör du en ordentlig grop där du blandar i allt detta. Funkar för de flesta näringskrävande växter.
Tycker du att du behöver satsa på KRAV-märkt odlingsjord för dina grönsaker och kryddörter, det väljer du själv. Har du egen kompost och gödslar med naturgödsel så räcker det bra i de flesta fall. Men jorden måste ständigt (läs årligen) tillföras nya mullämnen för att inte utarmas. Speciellt gäller detta för extrema ler- och sandjordar med en ensidig struktur. Barkmull och kompost är verkligen det allra bästa jag kan komma på för normala behov. Så du klarar dig utan en massa specialpåsar i förrådet.
Jaha, vad göra åt detta? Så här ser min gräsmatta ut efter vintern. Det verkar ha varit fullt partaj hos mullvadarna i vinter. Skulle skyffla bort högarna för några helger sedan, men jorden var frusen, så det var bara att vänta.
Nu börjar det tina så sakta, så nu kanske jag kan börja städa upp och släppa fram gräset. Min hjälpreda Supersnuffan har inte haft en chans att rå på de små murvlarna eftersom hon mest varit innekatt sedan det blev kallt. Men nu får hon allt ta och hjälpa till med detta. Något bra tips på vad man ska göra för att bli kvitt mullvadar? Fällor orkar jag inte hålla på med, gift vill jag inte använda. Har hört talas om små mackapärer som avger höga ljudvågor som ska skrämma bort sork och mullvad, men de är ju hur dyra som helst och det verkar lite humbug. Oftast lättar trycket när det blir sommar och jag springer mer över gräset med eller utan gräsklippare. Det är väl också ett slags mikrovågor. Nej, det får nog vara med bekämpning. Jag låter katt och rovfåglar ta hand om eländet.
