Skadegörare – Sida 5 – Greenspire Trädgårdskonsult

Fy vilket bladlusår det är i år!

Massor av knoppar på den gula rosen efter bladlusangreppen. — Den aprikosfärgade rosen kom igen med massor av fina knoppar efter att ha blivit sprutad med såpalösning.

Gå gärna en tur bland rosorna idag och kolla så de är rena. Jag har inte sett maken till lusår på länge. Det mesta verkar vara drabbat. Rosorna har jag givetvis behandlat flera gånger om, men det håller bara en vecka, sedan är de där igen. Lyckades dock få stopp på det första, hårda angreppet så blomningen verkar inte ha blivit nedsatt som tur är. Sprutar med en blandning av ½ dl grönsåpa, 1 liter vatten och 1 kork T-rödsprit. Håller ett tag, men måste upprepas ofta.

Stormhattarna hade sina egna turkosfärgade löss som jag inte har upptäckt på några andra växter. Jättefina i färgen, men de hade ju inte där att göra. Har inte sett den varianten tidigare, och de ville bara ha stormhatt. Dillen har haft sina pyttesmå dillbladlöss, men jag hann i alla fall få upp dillen till någorlunda skaplig höjd innan de slog till. Körsbärsträden har krullat ihop bladen i skottspetsarna och de börjar nu torka. Dem har jag inte sprutat, för det skulle vara ett jättejobb. Hoppas de reder ut det. Skulle behöva få in lite mer nyckelpigor, men dem ser man knappt till alls numera. Ett resultat av nitisk besprutning i åker och trädgård kanske? Getingar, tvestjärtar och blomflugor hjälper också till att äta trips, bladlöss och olika larver. Så kom, kom till mig, för här finns det mat till er!

Pilar vissnar av skorvsjukdom

Pilskorv är en vanlig sjukdom på framför allt fontänpil, Salix x pendulina ’Elegantissima’. Det är en svampsjukdom som trivs bra i sval och fuktig väderlek och övervintrar i angripna skott. Det leder till skottvissning och småningom dör större grenar. Sjukdomen är mindre förekommande på pilar som hamlas och beskärs regelbundet, för där tar man ju bort den nya tillväxten årligen.

Vad ska man göra åt detta då? Egentligen är det bäst att hålla sig till motståndskraftiga sorter, t ex silverpil (Salix alba var. sericea) och korallpil (Salix alba var. chermesina) och inte plantera fontänpil i fuktiga lägen där man konstaterat att pilskorv förekommer. Genom att beskära pilarna hårt efter ett skorvår minskar man också svampens utbredning.

Pilskorv ger kala fläckar i trädet och är ingen vacker syn. — Hela trädet blir tufsigt och kalt när de unga skotten dör.

Sommarblomsglädje hela sommaren

Nu börjar blomsterodlarnas växthus tömmas på plantor och om du inte ännu hunnit plantera vackra krukor och korgar med sommarblommor är det bäst att passa på innan blommorna tar slut. Kanske har du ett eget favoritfärgtema som du återanvänder år efter år. Eller så har du några favoritväxter som absolut måste ingå och blandar upp dem med spänande nyheter år från år.

Sommarblommor kallas även utplanteringsväxter eller annueller. Det gemensamma med dem är att de oftast bara lever en säsong i vårt klimat. När frosten kommer dör de och slängs på komposten. Vissa växter kan övervintras svalt och frostfritt och tas ut igen nästa sommar. Det kan vara pelargonier, fuchsia, margerit mfl.

Sommarblommorna växer fort och behöver både god tillgång på vatten och näring. Den bästa starten ger du genom att plantera dina urnor med sk U-jord eller containerjord. Det är en näringsrik och fukthållande jord som innehåller ett startpaket av det som växterna behöver. Den är lite grövre i strukturen och innehåller grundgödsel, ofta barkmull, grövre torvbitar och ibland lergranulat. Dessa knyter till sig näring och vatten på ett bra sätt. Men efter en månad måste du börja gödsla för att behålla växternas blomvillighet och förnyelse. Flytande näring är bra, för den verkar snabbt och är lätt att dosera. Sommarblomsnäring innehåller en relativt stor andel fosfor som stimulerar knoppsättningen. För mycket kväve kan lätt leda till ökad bladmassa på bekostnad av blomningen. Vattna krukorna ofta när det är varmt och soligt väder. Jorden torkar ut snabbare än man tror.

Höga växter kanske måste stödjas med pinnar allt eftersom de växer för att inte stjälpa. Plocka också bort vissnade blommor och gula blad så producerar växten nya hela tiden. Fröbildningen tar kraft från blomningen. Om du nu inte är ute efter att ta egna frön för nästa års sådd, det vill säga. Håll också koll efter objudna gäster som larver och löss. Vissa blommor kan behöva sprutas med såpalösning om de blir angripna. Daggsalvia är en sådan växt som lätt drar till sig bladlöss.

Lycka till med dina sommarblommor!

Romantiska rosenhagtorn passar i den mindre trädgården

Rosenhagtorn, Crataegus x media ’Paul’s Scarlet’, är ett litet träd som blommar i början av juni i södra Sverige. Det blir max 5-7 meter högt, men många gånger ser man gamla träd som bara ligger på ca 3-4 meter. Den är mycket rikblommig med fyllda, rosenröda små blommor i täta klasar. Rosenhagtorn trivs i kalkrik och näringsrik jord och kan stå både soligt och i halvskugga, men blomningen blir finast i soliga lägen.

Rosenhagtornet är ett lättplacerat träd för mindre trädgårdar, men kan också gärna användas i stadsmiljö. Tyvärr sprids svampsjukdomen hagtornsrost lätt i städernas bostadsområden. Du känner igen den genom kraftigt orangeröda uppsvällningar på blad och frukter. Ovanför ett angrepp kan grenen dö. Hagtornsrosen värdväxlar mellan en och hagtorn och drabbar vissa år hårt. Inte mycket mer att göra än att övertyga grannar med enar i trädgården att byta ut dem och att kratta ihop hagtornens fallna löv och bränna upp dem.

Goda körsbärssorter för hemträdgården

Går runt och kollar mina körsbärsträd för att räkna kartar och hoppas stenhårt på att de inte ska hinna trilla av innan de blir mogna. Även i år inföll körsbärsblomningen när det var kallt och ruskigt och dessutom blåste det väldigt under den senare perioden. Så jag trodde knappt att det skulle bli några kart alls. Bin och humlor kan ju inte ha varit så där alldeles överaktiva. Men det finns i alla fall lite början till frukt.

Sötkörsbär eller bigarråer är ganska lättodlade och sköter sig oftast bäst själv utan beskärning och annat jox. Den bästa platsen att plantera körsbär på är väldränerad jord i sol. Tung lera med mycket markfukt är inget bra utgångsläge. Då är sjukdomsrisken stor.

Stora, saftiga körsbär med gulröd färg. — Stora och saftiga bär som kan vara sorten Stella.

Gamla körsbärssorter var lite kräsna i val av sällskap för pollinering. Numera finns det ett par-tre sorter som är självfertila. Det betyder att de inte behöver en annan körsbärssorts pollen för att blomman ska bli befruktad. Ska du bara plantera ett träd är det säkrast att välja en självfertil sort. Stella och Sunburst är två bra självpollinerande körsbär. Funbo plantskola har annars ett pollineringsschema på sin hemsida som du kan kika på för att reda ut vilka sorter du ska satsa på för att de ska passa varandra.

Jag älskar körsbär och skulle gärna plantera fler än de tre sorter jag har idag. Merton Glory, som har en gulröd söt frukt i slutet av juli. Heidi är en svensk sort med gul-rödflammiga bär som är jättegoda. Mognar också i slutet av juli. Sedan har jag en mörkrödbrun sort, Heidelfinger, som mognar något senare. Den har inte haft jättemycket bär ännu, men växer bra och verkar bli stor.

Skulle jag satsa på fler träd kanske Lapins kunde vara värd att prova. Den är också självfertil och får stora mörkröda bär tidigt i början av juli. Van är en sent mognande sort som har söta, men ändå lätt syrliga frukter. Många av de andra kan bli lite väl söta och klistriga i smaken ibland.

Körsbärsblad angripna av körsbärsbladlus. — Körsbärsblad angripna av den svarta körsbärsbladlusen.

Håller tummarna nu för att inte trastar, skator och andra marodörer hinner före mig i år. Ibland kan unga träd få rätt mycket bladlöss och det har även jag haft. Små, svartglänsande rackare. Bladen kryllar ihop sig och tillväxten blir svag. Det är inte så lätt att såpaspruta dem när lössen sitter inuti bladrullen, utan man får veckla ut bladen för hand. Tråkigt göra och alla blad når man inte upp till. Kraftigt angripna blad är lättast att plocka bort för hand. Låt oss hoppas att det inte blir så mycket sånt i år!

Förargliga larver äter upp mina rosor

Har plockat hopklistrade och delvis uppätna blad ur mina rosor ’New Dawn’ och ’Constance Spry’. Det ser inte alls kul ut. Små och lite större larver sitter inuti de hopspunna bladen och käkar i godan ro. Även knopparna går åt, så få se hur det går med blomningen nu. Constance har ju bara ett flor.

Larven är ca 1 cm lång, brun och ganska tjock på mitten. Sen finns det en annan färgsättning på en del larver med mera genomskinlig kropp och tydlig vit-brun teckning på ryggen. Ingendera kan jag hitta i några böcker om skadegörare, mer än att det rör sig om någon typ av vecklarfjäril.

Bruna centimeterlånga larver äter upp rosens blad och knoppar. — Bruna larver av någon vecklarfjäril som lever gott på rosorna.

Vad ska man göra åt detta då? Jag har som sagt plockat bort angripna blad och bränt upp dem i spisen. Där åkte säkert med en hel del larver. Sedan har jag sprutat med ett pyretrum-preparat. Det måste säkert till fler behandlingar. Eftersom det finns en del bladlöss också så hoppas jag att det tar dem bägge två. Sen får vi se hur hårt de hunnit gå åt knopparna, men det var ju tur att jag upptäckte angreppet redan nu.

Häggen är en landskapsväxt för fuktiga platser

Häggen, Prunus padus, står i början av sin vackraste blomning just nu i Skåne. Jag älskar alla vita blommor för deras goda doft! Det finns knappt en vit blomma som luktar illa. Däremot kan det bli för mycket av det goda om man tar in större buketter. Några små grenar är lagom för att parfymera flera rum.

Häggen är ett bra val där du letar efter ett snabbväxande litet träd/flerstammig buske. Den trivs på humusrik mark med god fukttillgång, men klarar även sämre och magrare jordar så länge som den har kontakt med grundvattnet. Häggen tål även kompakterad jord och stadsmiljö. Det enda negativa är att den emellanåt blir kraftigt angripen av häggspinnmal. Inte så mycket att göra åt, men det växer ut nya blad ur kokongerna efter ett tag och trädet verkar inte ta nämnvärd skada av angreppen.

Totalt invävd kan häggen bli efter ett kraftigt angrepp av häggspinnmal. Själva insekten är en smal, silvervit fjäril och larverna liknar små kållarver. Larverna lever enbart av häggblad, men kan efter att ha kalätit ett träd provsmaka allt de kryper över i jakt på nästa hägg. Oftast följer två år på varandra med häggspinnmalsinvasioner. Sedan brukar parasiterna hinna ikapp.

Vilken mullvadsvinter!

Jaha, vad göra åt detta? Så här ser min gräsmatta ut efter vintern. Det verkar ha varit fullt partaj hos mullvadarna i vinter. Skulle skyffla bort högarna för några helger sedan, men jorden var frusen, så det var bara att vänta.

Nu börjar det tina så sakta, så nu kanske jag kan börja städa upp och släppa fram gräset. Min hjälpreda Supersnuffan har inte haft en chans att rå på de små murvlarna eftersom hon mest varit innekatt sedan det blev kallt. Men nu får hon allt ta och hjälpa till med detta. Något bra tips på vad man ska göra för att bli kvitt mullvadar? Fällor orkar jag inte hålla på med, gift vill jag inte använda. Har hört talas om små mackapärer som avger höga ljudvågor som ska skrämma bort sork och mullvad, men de är ju hur dyra som helst och det verkar lite humbug. Oftast lättar trycket när det blir sommar och jag springer mer över gräset med eller utan gräsklippare. Det är väl också ett slags mikrovågor. Nej, det får nog vara med bekämpning. Jag låter katt och rovfåglar ta hand om eländet.

En pigg katt kan nog skrämma en koloni med mullvadar om hon vill. — Måtte det bli vår på riktigt nu så att kattrackarn börjar trivas ute igen.

Hatade honungsskivlingar en av våra värsta trädsjukdomar

Var ute och gick i skogen här hemma en dag tidigare i höstas och skymtade något nytt jag inte sett förr på den platsen. Redan på avstånd kunde jag se att här har vi ett kraftigt angrepp av honungsskivling Armillaria. I detta fall är det en reslig ask som drabbats. Trots att just askarna med sin tjocka bark tidigare ansetts vara motståndskraftiga mot honungsskivling. Skivlingen tar död på träden genom att orsaka rot- eller stamröta på kort tid. Gran är ett särskilt hårt drabbat träslag, men svampen går på det mesta. Det finns många olika arter av honungsskivling och vissa har t o m klassats som matsvampar, även om den vanliga honungsskivlingen Armillaria mellea anses vara oätlig och mindervärdig enligt Bo Mossbergs svampbok.

Sjukdomen sprider sig med rhizomorfer, som ser ut som mörka skosnören. Det är sammanpackade svamptrådar som ligger under barken och växer ut till närliggande träd och stubbar så att döda kolonier uppstår. Det finns inte mycket att göra mer än att avlägsna angripna träd och bränna upp dem. Träden ska absolut inte flisas för marktäckningsändamål eftersom det i sin tur för smittan vidare. Har det stått ett träd med honungsskivling på ett ställe bör man enligt experterna vänta ett år med att plantera något nytt där, eftersom smittan kan leva vidare i jorden.

Kastanjemalen är en ny, tråkig trädsjukdom

Cameraria ohridella — Hästkastanj vars blad är angripna av kastanjemal

På senare år har man kunnat se mer eller mindre allvarliga angrepp på hästkastanj av skadegöraren kastanjemal. Det visar sig genom brunbrända blåsminor mellan bladnerverna. Bladbrunheten syns redan tidigt på sensommaren och hela träd kan lysa rödbruna.

Oftast fäller kastanjen sina angripna löv i förtid. Lyckligtvis är detta ingen dödande sjukdom, men en klar stressfaktor för trädet som missar sensommarproduktionen av energi. Detta kan i kombination med andra stressande faktorer som torka, kompakterad jord och salt göra det mottagligt för andra skadegörare.

I en hemträdgård kan man begränsa angreppen av kastanjemal genom att samla ihop de fallna löven och bränna dem. Då brukar det bli lindrigare nästa år. Det verkar dock som att malens puppor inte klarar vintertemperaturer under -20 grader, så sjukdomen kan bromsas till södra Sverige av naturliga orsaker.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: