Trädgårdsplanering – Sida 5 – Greenspire Trädgårdskonsult

Gillenia är en härlig, men lite anonym perenn

Minns inte riktigt var jag såg den först, men det var i en halvskuggig woodland-miljö där solens ljus spelade med skuggorna från vajande blad. Vita stjärnor som såg ut att sväva över bladverket. Gillenia trifoliata heter fantasilöst detsamma på svenska, nämligen gillenia. Namnet kommer från den tyska botanist som upptäckte växten i Nordamerika någon gång under sena 1600-talet.

Gillenian är en växt med luftig framtoning som verkar i det tysta, kan man säga. Den kräver nog lite trädgårdsmognad för att man ska upptäcka den. Det är inget pang på här inte, utan viskande smyger den in mellan grannarna i rabatten. Trivs tillsammans med olika lägre prydnadsgräs eller blå alpmartorn.

Det är en ganska lättskött växt utan speciella krav. Ge den en väldränerad och mullrik jord som hålls lätt fuktig. Sol till halvskugga är ett bra läge, men den tål även ljus skugga. Det är en ganska långsamväxande växt som bör få tid på sig att etablera sig. Flytta alltså inte runt på den i onödan. Lite beroende på närings- och fukttillgång blir gillenian 30-80 cm hög. Den blommar i juli-augusti och får en grann, röd höstfärg.

Papegojbusken är en exotisk bredväxt buske

Alltför sällan träffar man på på den vackra papegojbusken, Parrotia persica. Delvis beror det förstås på dess svaga härdighet, man brukar säga att den går upp till zon 1-(2). Men det kan vara väl värt att prova om du hittar den i handeln och har ett skyddat läge att erbjuda växten. För det här är en buske med praktfull höstfärg. På mina första bilder här på sidan har den precis börjat skifta i färg.

Den är nära släkt med trollhasseln, Hamamelis, och det kan man se på kvistarna samt på frökapslarna som liknar kryddnejlika och även på den föredragna växtplatsen. Den gillar sol, men trivs också i halvskugga. Ju soligare läge, desto starkare höstfärg. Tänk på att jorden ska vara mullrik och ha god fuktighet. Ett pH-värde kring 6 är lagom.

I hemlandet Iran blir växten närmare 5-6 meter och antar trädform, hos oss är den oftare bredare än hög, maxhöjd ca 3 meter. Grenarna växer ganska horisontellt och bladverket är något överlappande. Bladen är både vågiga och glansiga, något mitt

emellan bok och trollhassel i utseendet.

Hur tänker egentligen en trädgårdsdesigner?

Att läsa av en tomt och dess invånare är en liten konst som grundar sig på många parametrar. Och till sist och slut handlar ganska lite om vad som är snyggt och vad man själv tycker om. Tomtens karaktär och familjens behov är det primära. Du ska kunna få fram trädgårdens funktioner på ett sätt som smälter ihop med väderstreck, jordmån, fuktförhållanden i marken, omgivande natur eller bebyggelse och naturligtvis huset som står i trädgården.

Tänk också på det intresse som finns för trädgårdsskötsel hos dem som ska ta hand om skapelsen. Ska det vara lättskött och enkelt måste man begränsa sig i växtval och element. Bor här en sann trädgårdsälskare kan det bli knivigt åt andra hållet, för att det ska få plats så mycket som möjligt. Håll det rent och strukturerat är mitt råd oberoende av vilket fall vi har.

Tomtens form kan behöva mjukas upp eller förändras med hjälp av planteringar. En liten tomt kan upplevas större om man bygger smarta former och linjer. Utnyttja diagonallinjen om du vill få en kort sträcka att verka längre. Den tänjer ut trädgården och gör den större. En långsmal tomt upplevs större om du delar in den i flera mindre rum med olika karaktär. En liten avskärmning genom ett buskage, pergola, häck eller pilskärm gör att man inte ser hela ytan på en gång och genast blir det mera intressant.

Bind ihop växterna i större sjok istället för att placera dem en och en. Blanda gärna öppna ytor med kantutrymmen som bäddar in gränserna med träd och buskar. Bind ihop rabatterna till längre stråk, det blir både mer lättskött och trevligt att titta på. Inte en buske här, en buske där. När buskarna underplanteras med perenner i stora sjok slipper du mycket av ogräsväxten, du har en enkel kantlinje mot gräsmattan och får en rabatt som kan förändras under hela växtsäsongen.

Håll också ihop färgvalet så att det inte blir för plottrigt. Ett par färger åt gången räcker. Det betyder att man visst kan bygga färgvalet kring gula narcisser tidigt på våren och på eldröda dahlior i slutet på sommaren. Men blanda helst inte alla tänkbara nyanser samtidigt i samma rabatt. Val nummer ett är kalla eller varma färger. Därefter börjar man finlira med harmonier eller kontraster.

Vacker bark i vintertid

Under vintern har man tid att titta på de vackra stammarna och grenarna. Under de varmare årstiderna är det så mycket andra detaljer som tar uppmärksamhet. När du gör din trädgårdsplanering är det en god idé att bygga in några vackra vinterelement såsom vintergröna buskar och träd och buskar med dekorativ bark.

Den amerikanska strimlönnen, Acer pensylvanicum, har en grön- och vitstrimmig stam. Mönstret som påminner om ormskinn bildas när den yttersta barken spricker upp och det i sprickorna bildas ett vitt mjöl. Peta inte för mycket i barken för det här vita mjölet, farinan, ramlar lätt av och då går effekten förlorad. Förutom vinterutseendet har strimlönnen även en fin, gulröd höstfärg. Anses härdig upp till zon 4.

Korallkornellen måste beskäras från grunden vart annat år för att behålla det friska grenverket. — Misshandlad korallkornell som inte beskurits från grunden på många år.

Regelbundet beskuren är korallkornellen ett färgrikt tillskott i rabatten vintertid. Vanlig korallkornell är nästan lite av en strykbuske eftersom den är så tålig och långlivad. Men man ska komma ihåg att föryngra den minst vart annat år för att få de fina, lysande årsskotten. Jag har faktiskt sett buskar på en bostadsgård som höll på att dö av ålder för att de stod i näringsfattig jord och ständigt bara toppats. Till slut höll kraften på att rinna ut för dem. Se den stora bilden ovan. Men genom att beskära sådana buskar nästan ända ner till marken och ge dem en dos kompostjord eller naturgödsel så kan man återuppliva dem. Korallkornellen är en härdig växt och växer upp till zon 7. Soligt läge och väldränerad men lätt fuktig jord är favoritplatsen.

Prunus serrula, eller glanskörsbär är ett litet prydnadsträd med blank, rödbrun bark. Trädet ska helst placeras så att solen lyser på den spegelblanka, mahognyfärgade barken. Då får du största möjliga effekt. På våren kommer de små, vita körsbärsblommorna som är ganska oansenliga. Bladen är något ljusare gröna än hos andra körsbär och höstfärgen är inte speciellt intressant. Ofta ser man flerstammiga exempelar av glanskörsbär, men då den även ympas på Prunus avium kan man lätt få tag i träd på högstam. De blir oftast inte så höga, utan håller sig kring 5-7 meter. Härdsig till zon 4.

Trädgårdsplanering: utökad skuggrabatt i fuktigt läge

Jag har ett trädgårdsprojekt här hemma som jag ska ta itu med till våren. Det är i ytterkanten av trädgården ut mot lunden och bäcken som jag undan för undan byggt ut en skuggplantering. Inte egentligen köpt så många växter, utan de har bara hamnat hos mig. Ofta när jag jobbar hos någon kund kanske vi byter ut gamla planteringar som folk tröttnat på och växterna ska slängas. Det där har jag ju lite svårt för, så de får ofta ett fortsatt liv hemma hos mig. Och så har den här rabatten ökats på efter hand.

Platsen är skyddad mot starka vindar eftersom den omges av skog på två sidor. Här är ursprungligen styv lerjord med god fuktighet. Jorden är stadigt förbättrad med kompost, höstlöv och torv för att passa de växter som hamnat där. Det är nog ganska kväverikt för de brännässlor som växer i skogsbrynet tar sig riktigt bra. Så dem får man hela tiden hålla undan. De får gärna finnas där för insekternas och nässelsoppans skull, men de ska inte synas in i trädgården. Eftersom rabatten ligger i en slänt är det god fuktighet för det mesta. Jag brukar bara vattna nyplanterade plantor och vid långvarig torka. Sedan klarar det sig själv.

Grunden i planteringen består av några buskar doftolvon, Viburnum x burkwoodii, en orangeblommande azalea, en liten Magnolia stellata, en benved som från början var inköpt hos kund som en Euonymus planipes, körsbärsbenved, men numera är det nog mest bara E. europaeus. Den har antagligen frusit ner eller blivit uppäten av vilt och så har grundstammen tagit över. Här finns också en Phyllostachys aureosulcata, sicksackbambu som står här sin första vinter. Vi får se hur den klarar sig. Än är den grön.

Först på våren kommer alla gula påskliljor i blom. De trivs alldeles förträffligt här. Och lite längre fram på försommaren stora ruggar med gammaldags pingstlilja. Bland perennerna i markskiktet syns olika brokbladiga funkior, iris, både orange och vita dagliljor, ormöga, Digitalis, silverax, Brunnera och strutbräken med friskt grön färg. Bakom alltihopa har vi fläder, tujor och någon gran. Längre bak ask, hägg och bok.

Julrosen är ofta tidigt i blom. Gynnsamma vintrar redan i december. — Julrosen lyser tidigt i rabatten om vintern är gynnsam.

Jag ser fram emot att komplettera och bredda rabatten så det blir en mer inbjudande början på trädgården när man kommer in från vägen. Skulle gärna vilja ha en japansk dvärglönn Acer palmatum ’Osakazuki’ för den underbara ceriseröda höstfärgens skull. Cornus kousa, koreansk blomsterkornell är en annan drömväxt. Kanske en doftande guldazalea? Eftersom det är ett parti som ligger lite i skuggan är det intressant med vitbrokiga och vitblommande växter. Julrosor skulle vara toppen ute i kanten, vitblommande löjtnantshjärta och stjärnflocka likaså. Höstanemoner av olika slag med ljusa blommor för att behålla blomning över säsongen. Och gärna några silverax, Actaea simplex till. De är mina absoluta doftfavoriter här på jorden, tillsammans med robinia och schersmin.

Så jag har lite att jobba på. Men avvaktar man bara rätt tidpunkt för grävningens skull, så går det ganska lätt. Men gräva i styv lera när den är för våt är en riktig mardröm. Det blir ingenting, bara kladd på spaden och under stövlarna. Så man får ha tålamod att vänta in optimal markfukt. Och sen hjälpa till att lufta upp jorden med mer luckert material så klart. Ska bli kul att sätta igång!

Att börja med trädgård, boken ”Växtriket”

Inspiration till kommande trädgårdsår för dig som nyss blivit med liten täppa eller kolonilott finner du i trädgårdsboken ”Växtriket. Att skapa en trädgård” av Lars Ring och Jan Rundgren. Fotograf har varit Roland Persson.

Det här är en underbart vacker bok som skildrar två stockholmska herrars passion till sin kolonilott. Här odlar de inte bara växter utan även sina själar.

Boken kom ut 2011 hos Bonnier Fakta. Den är tryckt på stadigt, matt papper och ger en väldigt skön, hantverksmässig känsla och gott om trädgårdsinspiration. Trädgårdsskaparna är kulturjournalisten Lars Ring och designern Jan Rundgren. De har skildrat, nästan som i dagboksform hur växterna fogas in i en ram av lustfylld lek med form och färg. En väldig blandning av kobrakallor, dagliljor och pelargoner med rosendoft och humlesurr mixas ihop och det känns så där lagom befriat från för starka stilideal som ofta kan kväva lusten. Växtriket är berättelsen om den tillrättalagda naturens kraft och lockelse. Och om att andas i trädgården. Att bli en del av kretsloppet.

Jag gillar det fria tilltalet och de generösa berättelserna om det tunga jobbet, om allt som kan gå fel, men också om lyckostunderna när de bara sitter där och andas in lukten av jord och blommor. Och så de vackra bilderna förstås.

Tänkte du på vilka blommor som varade längst?

När hösten börjar bli fuktig och murrigt mörk ska du helst ha en eller ett par perenner som håller ut och håller det trista gråvädret på avstånd. Vad kan det vara för blommor då? Jätteverbenan är nog mer en ettårig växt än perenn hos oss, även om den ibland blommar om. Det är en av de resligaste annuellerna som kommer i blom ganska sent på säsongen. Men den håller alltså ställningarna ända in i oktober om det inte blir tidig frost. Blommorna är ju minimala, men det är som bekant inte storleken det beror på. Absolut en av mina favoritväxter, så den ska alltid finnas i min trädgård.

Kunde inte sluta förundra mig över buskrosen ’Mme Boll’ som bara fortsatte att sätta nya knoppar. Den är ju inte riktigt klok! Borde satsa sin energi på att övervintra på ett tryggt sätt, men den bara öser på med nya knoppar. Den lilla rosa rosenknoppen är utsökt vacker och doftar som en hel parfymbutik! Du kan inte vara utan ’Mme Boll’!

Praktrudbeckian ’Goldsturm’ är trädgårdsdesignerns sol i höstrusket. Snabbväxande som bara den, den breder ut sig i tuvan och frösår sig dessutom lätt. Färgen är lite påträngande kanariegul, men då i slutet av säsongen har vi så få färgklickar i alla fall, så vi tar tacksamt emot alla granna växter.

Och så har vi judekörset, eller de japanska lyktorna som piggar upp. Blomman är så oansenlig, så den minns man knappt, men när frukternas foder börjar rodna i intensivt orange måste man bara fingra på de papperstunna lyktorna. Växten är en nära släkting till det gula bäret Physalis som man köper i fruktdisken. Bäret hos judekörs är inte giftigt, men det har en brännande otäck smak, så har du bitit i ett sådant gör du helst inte om det.

Blanda gärna in gräs i rabatten

Gräs börjar bli mer och mer accepterat och efterfrågat som trädgårdsväxter. Det finns prydnadsgräs för alla typer av rabatter, från torrare till sådana som ligger i skuggan och mer fuktigt. Prärieinspirerade planteringar är underbara nu om hösten. Där samsas gärna gräsen med perenna växter som olika rudbeckior, kärleksört, anisisop, perovskia, höstaster, solbrud mfl. En skuggigare woodlandträdgård hyser ormbunkar, höstanemoner, hasselört, funkia och murgröna vid sidan om skuggtåliga bambu och gräs med vitbrokiga blad.

Jag skulle säga att gräsen kom till trädgårdsdesignerns medvetande med hjälp av Piet Oudolf omkring år 2000. Drömparken i Enköping grundlades lite tidigare och på Bo01 i Malmö skulle det anläggas en stor park med gräs som marktäckare. Sedan dess har gräsvurmen tagit fart på allvar och Oudolf blivit berömd internationellt för sina prärieplanteringar.

Ett stiligt gräs är Stipa gigantea, jättefjädergräs. Den finns i olika namnsorter och vill man ha ett lite lägre jättefjädergräs så är sorten ’Pixie’ bäst. Jag gillar samplantering bäst, t ex med höstanemoner och rosor som i denna rabatt. Då får den samspela och åstadkomma rörelse med sina fjäderlätta ax. Annars kan man ju placera den som en solitär i en grusträdgård också.

För växtnörden är det säkert bekant att Stipa gigantea inom kort antagligen kommer att övergå till namnet Celtica gigantea. Botanister har under många år utrett släktskapet inom gruppen Stipa och gett dem nya släktnamn. Det tar ett par år att arbeta in ett nytt namn, det har jag märkt. Och man får skriva in de nya namnen i sina gamla växtlistor och -böcker för att sakta med säkert nöta in dem. Svansfjädergräset, Nassella tenuissima, är ett annat gräs som förr räknades i gruppen Stipa. Ett underbart perenna gräs som gör sig bäst i stor mängd, men gärna inblandat i planteringar med starkt upprätta blommor som iris, liljor och varför inte vår alldeles vanliga tagetes.

Höstblommande klematis är helt rätt

Många av perennerna börjar nu tappa sin spänst och det är bara de riktigt sentblommande som står sig. Räddaren i nöden är en senblommande klematis som dessutom ger lite höjd åt rabatten.

Tyvärr kan jag inte namnen på dessa skönheter, men funktionen är jättebra, så det ska nog bli fler sådana. Se hur de väver in sig så fint bland de andra växterna! Fina tips för växtkomposition och trädgårdsdesign bland perennerna. Senblommande klematis beskärs hårt på våren för de sätter knoppar på årstillväxten. Lättskötta och enkla att hålla. I like!

Välj växter som får skuggan att lysa

I norrläge eller i skuggan av träd och buskar kommer ljusa färger till sin rätt. Passa på att utnyttja växlingen mellan grönt och frodigt bladverk och vita blommor och brokiga blad. Det kan bli enormt vackert och när du väl har knäckt koden så är det inte svårare än att plantera i sol. Se till så du har en bra, genomsläpplig jord och håll efter grenar som skuggar för mycket.

Lägg grunden i planteringen i vita blommor, men blanda gärna in någon annan ljus färg också. Vitt och ljusgult är underbart, vitt och rosa blir läckert, liksom vitt och ljusblått. Här kommer några förslag på perenner som du sedan kan fylla ut med skuggtåliga lökväxter och ettåriga sommarblommor. T ex strandkrassing, Lobularia, flitiga Lisa och blomstertobak gör sig fint i skuggan.

Höstanemonerna, Anemone hupehensis A.tomentosa och A. x hybrida, lyser upp under sensommar och höst. Välj de ljusa namnsorterna som ’Splendens’, ’Honorine Jobert’, ’September Charm’ eller ’Robustissima’. De är något långsamma i etableringen och bör vintertäckas åtminstone den första vintern. Planteras helst på våren.

Vitbrokiga funkior kan du inte vara utan på skuggsidan. Om du inte har snigelproblem vill säga, för funkia är nog sniglarnas favoriträtt. Hosta (heter de på latin) är ett stort släkte som hör hemma i Japan. De finns i olika höjder och bladstorlek, men för att lyfta skuggan ska du absolut gå för någon av de vit- eller gulbrokiga sorterna. Funkia passar utmärkt ihop med andra växter som härstammar från Japan, såsom japanska lönnar, hortensia och bambu. Jorden får gärna vara neutral till svagt sur och fukthållande. Vissa sorter växer helst ända framme i dammens fuktzon. Jag gillar speciellt H. fortunei ’Patriot’ samt hybriderna ’Summer Music’ och ’Wide Brim’.

Bland de vårblommande perennerna vill jag gärna lyfta fram hjärtanen Dicentra och Lamprocapnos, eller fänrikshjärta och löjtnantshjärta på svenska. Det är klassiska trädgårdsväxter och särskilt den förra brer ut sig och bildar täta mattor under buskar och träd. De blommar i maj-juni och bladen vissnar ner direkt efter blomningen, så du måste gardera med grannar som fyller i hålen som uppstår. För att få vitblommiga hjärtan, välj sorter som heter ’Alba’.

Kaukasisk förgätmigej, Brunnera macrophylla, är en utomordentlig marktäckare som passar fint under buskar och som kantväxt i rabatten. Det finns både grönbladiga och brokbladiga sorter. ’Dawson’s White’ och ’Jack Frost’ är de vanligaste vitbrokiga sorterna. Den har stora, hjärtformiga blad och glesa blomvippor med ljusblå blommor i april-maj. Brer ut sig med åren och kan delas på hösten. En favorit!

Vill du läsa mer om skuggtåliga växter kan du gärna leta efter boken ’Skuggväxter’ av Susanna Widlundh. Här får du många tips på skuggtåliga buskar och perenner för din trädgård. Här dyker faktiskt en och annan växt upp som man nästan hade glömt bort. Bra att ha som uppslagsbok alltså när man ska göra sin egen trädgårdsdesign.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: